Joris Luyendijk ”Simma med hajar” och antik grekisk språklig precision – en reflexion

4 716 ord (words) 2020 05 21
publ. 2020 05 28 på sajten wordpress.skepnader.com
uppdat. 2020 06 06

Joris Luyendijk, ”Simma med hajar. En resa mot finansvärldens innersta.” 2015
Natur och Kultur förlag 2015, Denna pocket tryckt 2017, ISBN: 978-91-27-15146-8

Unga människor

Ja, först måste jag bara säga att J. Luyendijks ”resa mot finansvärldens innersta” visar hur unga och mänskliga finansvärldens människor är. Intervjuerna avslöjar aningslöshet, lojalitet, vilja att vara omtyckt, att vara bäst, beundrad, göra karriär, lösa problem, söka spänning, puls, att inte vilja se, förstå, skjuta ifrån sig ansvar, skam och skuld… nå framgång och lycka. J. Luyendijk lyfter fram hur just deras mänsklighet medverkar till att skapa en uppskruvad finansvärld som närsomhelst kan kollapsa på grund av t.ex. någon nyuppfunnen fiffig finansiell produkt. Produkter – som få om ens konstruktörerna själva anar eller bara inte bryr sig om vilka konsekvenser användandet av dem kan få. Det är obehagligt, det kommer nära.

Fortsätt läsa Joris Luyendijk ”Simma med hajar” och antik grekisk språklig precision – en reflexion

Erik Sandberg ”Jakten på den försvunna skatten”: Tankeuppslag om bland annat entymemer om välfärd och skatter och om att skilja på ekonomi och krematistik.

5 707 ord (words) 2020 06 01-10
publ 2020 06 10 på sajten wordpress.skepnader.com

En snabb skiss.

Efter att först ha läst Joris Luyendijks ”Simma med hajar” och sedan Erik Sandbergs ”Jakten på den försvunna skatten” så kommer tankarna. De är påträngande.

En snabb skiss till allmän beskådan. Trots att det är mina högst personliga funderingar. Därför att vi behöver fundera över vad ekonomi är och pengars betydelse. Även jag behöver tänka om… och att läsa och skriva är ett sätt att utveckla min förståelse och ifrågasätta mina uppfattningar.

Även om den är snabb, så är funderingen … lång, jättelång … en innehållsförteckning behövs:

Ett exempel

När Erik Sandberg skriver om fastighetsskatten i USA så framträder ett segregerat samhälle med gräddhyllor och slum. Jag tänker på människorna på sidorna innan. De som kom till Sverige under 1960-talet; arbetskraftsinvandrade med i princip ingenting på fickan och ändå kunde skaffa sig villa, vovve och volvo inom 20 år. De som sedan, när de blivit äldre och med sina urholkade pensioner kanske inte längre klarar av att betala fastighetsskatten på villan de en gång byggde eftersom den med tiden stigit i värde. Tanken att sänka fastighetsskatten för att de skulle kunna välja att bo kvar och inte tvingas flytta för att de inte har råd att betala, den är väl ändå bra? Ett samhälle med regler som respekterar människor och ger valmöjligheter att utforma sitt liv, som ju boendet är en så grundläggande del av. Nu blev det inte riktigt så. Skattereformen slog inte som utlovat och förväntat. De med urholkade pensioner fick nog flytta ändå och de som har mer än att de klarar sig mycket väl, fick sin fastighetsskatt ordentligt sänkt. Det är inte okey att de som har minst får betala mest och att det som har mest får betala minst i förhållande till sina inkomster och bankmedel, bara för att bo.

Fortsätt läsa Erik Sandberg ”Jakten på den försvunna skatten”: Tankeuppslag om bland annat entymemer om välfärd och skatter och om att skilja på ekonomi och krematistik.

Underförståddheter

123 ord, 2019 december

När någon frågar mig vad jag arbetar med och jag i min tur frågar om de egentligen undrar var jag är anställd. Så kan det bli lite tyst. Det är så självklart att vi med arbete egentligen endast syftar på en av arbetets många former. Löneanställningen.
Vi har ju ett statligt verk inrättat efter den underförstådda premissen, arbetsförmedlingen. Kanske har dess inrättning och uppdrag också bidragit till att befästa det. Att en liten del (löneanställningen) av ett större sammanhang (arbete) tar över begreppet med sin begränsade betydelse kallas för en kiasm och räknas till att vara en av de olika topos som finns inom retoriken. Att det är en underförstådd premiss i många av våra samtal, innebär dessutom att den är ett enthymem.