Det undersökande samtalet

Uppdaterat 2022 02 20

Observera att vi (föreningen) hållit flera seminarier om ”Det undersökande samtalet” (se sidan seminarieserier/samtalsserien). I den här texten däremot, presenterar, samlar och försöker vår ordförande med jämna mellanrum formulera våra (föreningsmedlemmarnas) uppfattningar om ”det undersökande samtalet” allteftersom vi lär oss alltmer.
sajtadmin Marica

sidlänkar

Samtalet – en grundsten i den mänskliga samvaron och utvecklingen

Samtal människor emellan, två och två, i mindre eller större grupper är en grundsten för all mänsklig samvaro – vi talar samman. Samtalet är en del av vår kommunikation. Det är en dialog mellan människor, ett utbyte av tankar och idéer. Samtalet har många olika syften. Från det vardagliga informella mötet inom familjen och mellan grannar och vänner till de mera formellt organiserade.

I arbetslivet sker samtalen både informellt vid kaffeautomaten och lunchbordet. Mer organiserat i projektgruppen där de olika deltagarna utifrån sina kunskaper tillsammans ska komma fram till en bästa lösning av uppdraget. Ledningsgruppens eller styrelsens ledamöter diskuterar de viktigaste strategiska besluten. I det produktiva samtalet sker lärande och utveckling på arbetsplatserna t ex vid arbetsplatsträffar. (Dilschman & Docherty 2007).

Gustavsen (1990) talar om den demokratiska dialogen som en viktig beståndsdel i modernt utvecklingsarbete i arbetslivet;

”Dialog är en utväxling av synsätt, idéer, argument, dvs något som rör sig fram och tillbaka mellan deltagarna. Alla som berörs av en fråga eller sak måste ha möjlighet att delta….helst ska alla också vara aktiva. Därför är det också varje deltagares plikt att också bidra till aktiveringen av andra deltagare.”

Gustavsen 1990

Samtalet är också ett viktigt element i det demokratiska utbytet av idéer och värderingar. I politiska församlingar och på föreningsmöten bryts åsikter och faktaunderlag inom ramen för en formaliserad struktur med dagordningar och beslutsregler.

Vad menar vi då med undersökning, till skillnad mot t ex utredning eller forskning eller granskning. En skillnad är att syfte och resultat är friare formulerade. Det finns inget direktiv, ingen forskningshypotes, ingen projektplan. Det finns ingen uppdragsgivare som förväntar sig ett resultat, en rapport. I styrelsen har vi pratat om att vi är en ”tankestuga” – ett fristående rum för att undersöka vår omvärld. Och vi gör det genom samtalet.

topp

Att undersöka genom samtal

I Apertums stadgar sägs att ”föreningens syfte är att stödja och genomföra undersökande samtal om arbetsliv och samhälle. Undersökande samtal kännetecknas av att de medverkande så förutsättningslöst som möjligt provar olika sätt att resonera och tolka ett visst fenomen.”

Samtalen i Apertum handlar således om att undersöka olika fenomen i arbetsliv och samhälle. Fenomenet eller problemställningen kan vara mer eller mindre detaljerad. Det kan ha sin utgångspunkt i en konkret fråga som någon deltagare brottas med i sin vardag eller på sitt arbete. Eller det kan vara en allmän fråga eller samhällsproblem som deltagarna vill gå på djupet med. Fenomenet som undersöks kan vara stort eller mindre stort, allmänt eller specifikt.

Det undersökande samtalet har sin grund i att skapa kunskap på bredden såväl som på djupet i dialogen mellan olika människor med olika erfarenheter, kunskaper och perspektiv. Det är ett samtal deltagarnas olika bakgrund och erfarenheter spelar en viktig roll. Det undersökande samtalet tar sin utgångspunkt i en frågeställning eller ett fenomen som samtalsdeltagarna har ett intresse i att fördjupa sig i. Frågan, eller fenomenet, som behandlas belyses från deltagarnas olika perspektiv. Det handlar inte om att komma fram till ett gemensamt resultat, en ”sanning” utan att fördjupa kunskapen kring samtalsämnet. Det undersökande samtalet är i dubbel bemärkelse kunskaps(s)ökande. Man kan tala om en integration av överlappande kunskaper mellan deltagarna. (Runsten och Werr 2016).

Syftet med det undersökande samtalet är att det ska ge deltagarna nya tankar och bidra till att skapa tydlighet. Det ska leda till exempel på viktiga beteendeval men också till insikter om att andra kan ha andra uppfattningar.

Resultatet av det undersökande samtalet uppstår i första hand genom respektive deltagares lärande. Det vidgar varje deltagares horisont och ger en ökad förståelse för fenomenet. Det påverkar därför också deltagarna i deras handlande. Varje deltagare lär sig något just för denne viktigt. Det ska inte leda fram till några enstaka, eller exakta, sanningar. Tillsammans får man en förenlig – men inte likadan – bild av fenomenet.

Det undersökande samtalet ska ge underlag för klokskap. Huruvida det kloka ska dokumenteras är något som kan bestämmas från fall till fall. Om t ex gruppens samtal har ett vidare syfte utöver deltagarnas eget lärande som t ex att vidarebefordra slutsatser och den förda diskussionen kan det vara en poäng med någon form av dokumentation. Det undersökande samtalet kan då vara en del i ett större sammanhang – ett kunskapssökande inom ramen för ett gemensamt projekt.

topp

Undersökande samtal – att tänka på som deltagare

Många samtal har ett viktigt demokratiskt värde i det att alla ska möjlighet att komma till tals. Det gäller också det undersökande samtalet. Att det är dialogen som driver kunskapsutvecklingen. Att alla deltagares erfarenheter värdera lika viktiga och som bidrag till den gemensamma kunskapsbild-ningen. För att åstadkomma detta krävs av dig som deltagare nyfikenhet och lyhördhet liksom att du respekterar och tar till dig alla åsikter som förs fram.
Ifrågasättande av deltagarnas motiv och erfarenheter är bannlyst. Däremot kan det finnas anledning att ställa fördjupande frågor av karaktären: ”Hur tänker du? ”, ”Kan du utveckla..” Att ställa frågor under samtalet kring fenomenet som undersöks är lika viktigt, kanske viktigare än att försöka ge svar.
En väsentlig del i undersökandet är att du som deltagare är aktiv i samtalet och förmedlar ditt perspektiv, dina erfarenheter kring det fenomen som undersöks.

”…När man själv medverkar i samtal måste man lära sig förstå vad som händer i samtalet och på vilket sätt det som sägs kan leda framtill konstruktiva överenskommelser och en bättre förståelse av den fråga man gemensamt behandlar…..De underförstådda budskap som finns i ett samtal eller i ett påstående är inte oförargliga. Det bestämmer vad som i det enskilda sociala sammanhanget är acceptabelt, förståeligt och rimligt och normalt att göra och uttrycka.—”

(Wennberg och Hane 2014)

topp

Det praktiska genomförandet

Rent praktiskt genomförs det undersökande samtalet i grupper om 3 till 20 deltagare. Ju större grupp desto större krav på systematik och någon form av ledning. Större grupper kan brytas upp och återsamlas. Samtalsledare kan ofta behöva användas. I mindre och mogna grupper behövs ibland inte denna funktion. Gruppens samtal tar sin utgångspunkt i att en eller flera av deltagarna gör en inledande ”introduktion”. Introduktionen behandlar den sak, det fenomen, man vill diskutera. Denna ”sak” kan vara t ex ett problem man mött på sin arbetsplats eller i sin vardag. Det kan vara en generell fundering kring det tema som man satt upp för samtalet. Den kan ta sin utgångspunkt från en artikel eller forskningsrapport. Introduktionen bör vara förberedd. Är det skriftligt underlättar det för att komma igång med samtalet och deltagarna kan ha haft möjlighet att förbereda sig. Det kan dock finnas en fara i en alltför ingående presentation (t ex via ppt eller längre textdokument). Det undersökande samtalet är vare sig bokcirkel eller bibelstudium.

Ett undersökande samtal kan också ske uppdelat i tid, där man i ett första samtal går igenom själva fenomenet och beskriver relevanta grunder som berör frågeställningar hos fenomenet. Genom detta får man förhoppningsvis en bra bild av fenomenet och vilka frågeställningar som behöver fördjupas.

I ett påföljande andra undersökande samtal, med hjälp av våra fördjupade kunskaper och eget reflekterande från det första samtalet, söka få fram de direkta och indirekta faktorer som man bedömer/tycker bidrar mest till fenomenets tillstånd.

Andra former för organiseringen av samtal har prövats i samband med OPEN, där olika samtal genomförts under ett gemensamt tema.

Normalt har de undersökande samtalen skett face-en-face, vilket bl a innebär att kroppsspråk och det talade ordet får en likvärdig plats. I ett och samma rum, vid ett gemensamt bord finns goda möjligheter till ett mer informellt samtal.

Genom pandemin har vi under 2020 och 21 övergått till att ha dom undersökande samtalen genom digitala möten (Zoom). Erfarenheterna har varit att med möten på nätet kan det krävas mer formell uppläggning med mer av ledning av samtalen. Samtidigt har det inneburit att fler har kunnat delta på ett enkelt sätt.

topp

Dilschman A och Docherty P (2007): Lönsamma samtal, produktiv reflektion på arbetsplatsen
Gustavsen B (1990): Vägen till ett bättre arbetsliv
Runsten P och Werr A (2016): Kunskapsintegration. Om kollektiv intelligens i organisationer
Wennberg B Å och Hane (2014): Arton påståenden som kan förändra samarbetet i arbetslivet

topp

Sajten använder "cookies" (små filer). Genom att fortsätta på sajten accepterar du cookies. This website uses cookies. By continuing to use this site, you accept our use of cookies.  Lär dig mer. Learn more.