Vad innebär begreppet undersöka för oss i vår Apertumkrets? 2021 11 25 kl.9.30-12.00

Hej igen alla medlemmar! Här kommer en inbjudan till  ett digitalt seminarium nu den 25 NOVEMBER då vi ännu en gång bland medlemmarna fördjupar oss i samtal om det undersökande samtalet, med följande ingång:

Fortsätt läsa Vad innebär begreppet undersöka för oss i vår Apertumkrets? 2021 11 25 kl.9.30-12.00

Det undersökande samtalet 2021 10 08

I samtalet om arbetsliv och samhälle har vi valt att använda begreppet ”Det undersökande samtalet”. Konsten att samtala på ett bra sätt är inte lätt och vi har under våren haft två samtal om samtal med lite olika ingångar. Vi tycker i styrelsen att det fortfarande finns anledning att fördjupa vår förståelse av vad som är förutsättningar och hinder för bra samtal. Den här gången tänkte vi fokusera mer specifikt just på det undersökande samtalet, inte minst för att göra våra samtal om olika frågeställningar i arbetsliv och samhälle bättre. Att det finns generella aspekter på vad som är bra samtal är ju helt klart liksom vad som kan vara hinder. Vi har diskuterat sådant som lyssnande, förförståelse, känslornas roll och olika gruppdynamiska faktorer mm. Men hur är det med att använda samtalet för att undersöka? Finns det särskilda utmaningar i just detta specifika syfte med samtalet?

På vår hemsida skriver vi bl a

Det undersökande samtalet, ibland kallat det utforskande samtalet, har sin grund i att skapa kunskap på bredden såväl som på djupet i dialogen mellan olika människor med olika erfarenheter, kunskaper och perspektiv.
Det är ett samtal, och inte en diskussion eller debatt, där deltagarnas olika bakgrund och erfarenheter spelar en viktig roll. Frågan, eller fenomenet, som behandlas belyses från deltagarnas olika perspektiv. Det handlar inte om att komma fram till ett gemensamt resultat, en ”sanning” utan att fördjupa kunskapen kring samtalsämnet.

Det handlar således om att undersöka något fenomen och göra det i huvudsak i samtalets form. Samtalet är huvudmomentet i undersökningen även om det förstås har skett och sker andra aktiviteter kring det ämne som undersöks. I den meningen kan det undersökande samtalet ha viss likhet med sådant som fokusgrupper, forskningsseminarier och vissa projektgruppsmöten men också grupparbeten i utbildningssammanhang.
Vår föregångare, Forskarbyn Ölsdalen, använde begreppet Utforskande Samtal. Vi har lite grann släppt det även om det finns kvar hos en del. Vi har gjort det, framförallt för att markera att det inte är forskning i någon akademisk mening som vi ägnar oss åt. Vi är det som Schön kallar för ”Reflekterande praktiker” även om vi har forskare i vår krets.

Deltagarna, deras erfarenheter spelar förstås en viktig roll. Det är ofta en fördel om de har med sig olika perspektiv. Men också förstås att frågan intresserar dom.

”Arbetsformen Open Apertum erbjuder ett för mig nästan unikt tillfälle att som inspelare få ställa precis den fråga jag själv är upptagen av till en grupp medmänniskor som valt att delta i ett seminarium kring just detta övergripande tema. Det jag uppfattar som unikt är det psykologiska kontraktet med gruppen – dvs. att man som inspelare får utgå från sitt eget behov att precisera sig kring den sakfråga man brottas med och tycker är
viktig att själv förstå bättre. Kontraktet erbjuder möjligheten att under relativt trygga former få pröva nya sätt att försöka göra sig förstådd.”
(Monica Hane)

Vi har under våra möten, som t ex OPEN, haft olika ingångar i samtalen vilket speglar de olika syften som ett undersökande samtal kan ha. Vi har tagit del av och samtalat kring forskningsresultat inom ett område.
Deltagare har presenterat ett problem man vill gå till botten med för att behöver belysas lite mera från olika perspektiv. I de flesta finns en ”inspelare” dvs någon som introducerar ämnet eller frågeställningen.
Finns det anledning att (tydligt) skilja på ett undersökande samtal som initieras av en deltagares vilja att för sin egen del förstå eller bearbeta en fråga med ett samtal som bygger på ett gemensamt intresse att djupdyka i ett ämne?
Några funderingar kring ”inspelet”:

  • För och nackdelar med någon form av skriftligt underlag för deltagarna att läsa in i förväg?
  • För och nackdelar med en powerpointpresentation?

Själva genomförandet av samtalet har likartade utmaningar som andra samtal. Så t.ex. krävs av deltagarna nyfikenhet och en förmåga att lyssna och försöka förstå men också att reflektera och förmedla sina tankar och erfarenheter. Samtalet är en dialog – ett utbyte av tankar och idéer. I detta finns också ett kreativt moment. Att genom samtalet se nya mönster och samband. Det är inte en diskussion eller debatt, där åsikter ställs mot varandra och retoriken kommer i förgrunden.

Genom det undersökande samtalets relativa öppenhet ( det ska inte produceras ett resultat, beslut eller protokoll) kan det undersökande samtalet, rätt eller fel, ta olika vägar beroende på mer eller mindre styrning

  • För och nackdelar med en formell styrning (t ex genom ordförande) av samtalet?
  • För och nackdelar med att utforma ”regler” för hur samtalet ska gå till?

Genom pandemin har vi haft ett antal samtal digitalt vi videokonferens (Zoom). Vi börjar nu få erfarenheter av samtal IRL, face-en-face jämfört med att ha deltagarna på en skärm. Vid ett möte lyckades vi också få till stånd grupparbeten. Fördelen med de digitala mötena är att de är enklare att få till, lokaler behöver inte anskaffas, fler kan (geografiskt) delta. Tekniken blir successivt bättre men behöver läras och alla har inte tillgång eller rutin.

  • Vad missar man framförallt genom det digitala mötet?

Resultatet av det undersökande samtalet uppstår genom respektive deltagares lärande. Det vidgar varje deltagares horisont och ger en ökad förståelse för fenomenet. Det påverkar därför också deltagarna i deras handlande. Varje deltagare lär sig något just för denne viktigt. Tillsammans får man en förenlig – men inte likadan – bild av fenomenet.
(Hemsidan)

Det ovan beskrivna resultatet ger det undersökande samtalet en ganska individualistisk prägel – ett kollektivt lärande men som bara kan identifieras på individnivå. Vi har haft en hel del diskussioner om det finns anledning att dokumentera/publicera resultaten av samtalen eller inte, inte minst på vår hemsida. I dagsläget publiceras där inspel och reflektioner från en eller flera deltagare.

  • För och nackdelar med en mer formaliserad dokumentation, när och hur?

Admins tillägg: Vid pennan P.T.

Andra samtalet om samtalet 2021 06 09 – en resumé

Föreningen Apertums syfte är enligt stadgarna att stödja och genomföra undersökande samtal om arbetsliv och samhälle. Undersökande samtal kännetecknas av att de medverkande så förutsättningslöst som möjligt prövar olika sätt att resonera och tolka ett visst fenomen.

Fortsätt läsa Andra samtalet om samtalet 2021 06 09 – en resumé

INBJUDAN till Samtal om samtal – dialogens förutsättningar. 09.30-12.00, 9 juni, 2021


Efter vårt tidigare samtal om samtal i februari kände några av oss att ämnet inte var uttömt (o m det nu någonsin blir det). Vi i styrelsen tyckte att nyblivne medlemmen K.O. hade intressanta perspektiv som kanske inte hanns med. Så vi hörde med honom om att inleda ett fortsatt samtal. Han ställde upp och det här är hans ingång till samtalet. Vi hoppas att det ska intressera alla. /P.T. styrelsen
Vi träffas på zoom, samma länk som vanligt. T. skickar ut länk till alla anmälda, för allas vår bekvämlighets skull och för alla nytillkomna. /Admin

Fortsätt läsa INBJUDAN till Samtal om samtal – dialogens förutsättningar. 09.30-12.00, 9 juni, 2021

Den goda dialogen

Thomas Ekbom Viktigt i dialogen



1 I den goda dialogen sker ett samtal mellan två personer som tar ansvar för att både hävda och lyssna

2 I den goda dialog finns inte någon dominans, ingen över- eller underordning

3 Den goda dialogen präglas av nyfikenhet, på vad den andre vill och på att hitta ett gemensamt ämne

Fortsätt läsa Den goda dialogen

Samtal om samtal, Maricas reflexion

2 845 ord 2021
nästan färdigskriven 02 18 … avslutad 05 17

Fortsätt läsa Samtal om samtal, Maricas reflexion

Inbjudan till ett Samtal om Samtal 17 feb.9.30-12

Föreningen Apertum har som idé att med formen undersökande samtal utforska och diskutera olika fenomen i arbetsliv och samhälle. Det undersökande samtalet handlar om att i en dialog mellan människor pröva påståenden och problem och genom detta fördjupa deltagarnas kunskaper. Läs mer här om vad medlemmarna skrivit >> läs mer här om vad medlemmar skrivit.

Det finns flera skäl att diskutera hur vi i arbetsliv och samhälle kan bli bättre på att föra samtal om hur vi ska utveckla våra organisationer och institutioner för att möta olika samhällsutmaningar. Maria Andrén har i filmens form dokumenterat de tankar kring detta som Bengt Åke Wennberg och Monica Hane vid Samtalsdynamik AB under lång tid utvecklat >> läs mer på deras sajt gissforum.se. De pekar bland annat på det faktum att vi lever i ett allt mer kunskapsintensivt och teknifierat tjänstesamhälle och det ställer nya krav på samspel mellan människor i arbetslivet för att hantera den ökade komplexitet som detta innebär. Men här finns också utmaningarna i vår allt mer splittrade syn på klimatfrågor, migration och rättvisa och nu senast pandemihantering, för att nu nämna några aktuella politiska frågor som kräver samtal kring orsaker och lösningar.

Samtalet som form för lärande och utveckling är kanske något av det viktigaste vi behöver arbeta med och bli duktigare på. Med digitaliseringen sker idag (inte minst genom pandemin) mycket av dialogen på nätet, i sociala media med de fördelar men också stora brister som finns i detta. I arbetslivet finns en tradition med olika organiserade mötesplatser där samtalet spelar en avgörande roll för lärande och handling – i teamarbetet, i projektet, i ledningsgruppen. Samma möter vi i föreningslivet och de politiska institutionerna – i studiecirklar, möten och styrelser.

Apertum inbjuder mot bakgrund av detta till ett ”Samtal om samtal”. Tanken är att föra en diskussion om hur ”det goda samtalet” kan föras och utvecklas. Vi tänker att en av Marias filmer, ”Kunskap för komplexitet” ( https://vimeo.com/369426395 ) kan användas som en inledande ”puff” för samtalet. Ambitionen med samtalet om att föra samtal är kanske inte i första hand att diskutera samtalens praktiska och pedagogiska utformning utan mera de mer underliggande förutsättningarna, men också hindren, för det goda samtalet, vare sig det gäller samtal som avser leda fram till beslut och handling eller ”enbart” förståelse och lärande.

Tid: Den 17 februari kl 0930 – 1200
Plats: Zoom (länk skickas ut före seminariet)

Anmälan görs till Thomas Ekbom, tsekbom@gmail.com senast den 12 februari

Välkommen
Per Tengblad

Det undersökande samtalet

Det undersökande samtalet

Samtal människor emellan, två och två, i mindre eller större grupper, har många olika syften. Projektgruppen möts för att de olika deltagarna utifrån sina kunskaper tillsammans komma fram till en bästa lösning av uppdraget. Ledningsgruppens eller styrelsens ledamöter diskuterar de viktigaste strategiska besluten. I politiska församlingar t ex vid föreningsmöten bryts åsikter och faktaunderlag inom ramen för en formaliserad struktur. I det produktiva samtalet sker lärande och utveckling på arbetsplatserna t ex vid arbetsplatsträffar. (Dilschman & Docherty 2007) .

Gustavsen (1990) talar om den demokratiska dialogen som en viktig beståndsdel i modernt utvecklingsarbete; ”Dialog är en utväxling av synsätt, idéer, argument, dvs ngot som rör sig fram och tillbaka mellan deltagarna. Alla som berörs av en fråga eller sak måste ha möjlighet att delta….helst ska alla också vara aktiva. Därför är det också varje deltagares plikt att också bidra till aktiveringen av andra deltagare.”

Fortsätt läsa Det undersökande samtalet