Den goda dialogen

Thomas Ekbom Viktigt i dialogen



1 I den goda dialogen sker ett samtal mellan två personer som tar ansvar för att både hävda och lyssna

2 I den goda dialog finns inte någon dominans, ingen över- eller underordning

3 Den goda dialogen präglas av nyfikenhet, på vad den andre vill och på att hitta ett gemensamt ämne

4 I den goda dialogen hanteras kontakt hinder typ blyghet och känsla av underlägsenhet

5 Den goda dialogen kräver sin lokal, sin tid och sin stämning

6 Den goda dialogen tar hänsyn till olikheter i genus, etnisk tillhörighet, kultur, personlighet och samtalsvana

7 Den goda dialogen kan hantera aggressivitet genom att se smärta hos den andre och ta hänsyn till den

8 En bra arbetsgivare har en strategi för att skapa goda förutsättningar för goda dialoger i organisationen

9 Det måste få ta tid att skapa goda förutsättningar för en god dialog

10 En bra kommun har en strategi i stads-planeringen för att skapa goda förutsättningar för goda dialoger

11 En bra dialog utgår från både känslor och tankar där både känslor och tankar respekteras

12 I den goda dialogen blir du och jag ett vi

13 I den goda dialogen finns ingen fake reality

14 I den goda dialogen skapas kunskap genom att oenigheter analyseras

15 I den goda dialogen förmedlas information utan syftet att enbart väcka känslor

16 I den goda dialogen öppnas både det inre och det yttre landskapet upp

17 I den goda dialogen ses mycket av:

Glädje, positivt tänkande, aktivt lyssnande,
empati, lugn, stöd, hjälp, trygghet och
kunskap


18 Den goda dialogen föregås av medvetenhet och
trygghet

19 I den goda dialogen föregås samtal om ett ämne
av ett fokus på relationen mellan de som samtalar: Du är som jag! – Jag har en åsikt! –
Jag vill bli påverkad av dig!

20 I den goda dialogen går man från osäkerhet till tillit, från att vara stängd till att vara öppen

21 I den goda dialogen används berättelser för att visa upp både tankar och känslor

22 I den goda dialogen går vi från ensamhet till vänskap till sällskap

23 I den goda dialogen lämnar vi självcentreringen, använder vi struktur och ett konkret språk

24 I den goda dialogen talar vi på samma nivå

25 I den goda dialogen ser vi varandras behov bakom våra strategier

26 I den goda dialogen ser vi nya landskap med nya ögon (Proust)



27 I den goda dialogen möts enskilda värderingar och upptäcks gemensamma värderingar

28 I den goda dialogen går man från exkludering till inkludering, från bedömande till uppskattning

29 I den goda dialogen går man från att ha alla svar till att upptäcka nya möjligheter

30 I den goda dialogen går man runt i den andres landskap och upptäcker

31 I den goda dialogen finns en social hållbarhet: man mår bra och bättre och bättre. Det finns trygghet, delaktighet och motivation

32 I den goda dialogen finns både sanningar och visioner

33 I den goda dialogen har den privata moralen ersatts av idén om det gemensamma samhällsbygget (Schottenius)

34 I den goda dialogen finns både detaljer, mys och analys

35 I den goda dialogen betraktas deltagarna som olika vilket gör dem lämpade för samarbete (Fourier)


36 I den goda dialogen knyter deltagarna samman band som leder till solidaritet, ett ömsesidigt beroende (Becker)

37 I den goda dialogen får vi erkännanden av varandra och blir då människor (Hegel)

38 I den goda dialogen ser individen sig själv i den andre (ibid)

39 I den goda dialogen finns det alltid goda observationer, uttalade behov och tydliga önskningar (Rosenberg)

40 I den goda dialogen hanteras kontakt hinder som blyghet, underlägsenhetskänslor, intellektualism och överdriven respekt genom positivt förstående (Belbin)

41 I den goda dialogen har deltagarna befriat sig från de kulturella värderingar som de inte delar, känner medkänsla med sig själva och andra och gjort sig starka att skapa strukturer som stödjer ett ömsesidigt medkännande givande (Rosenberg)

42 I den goda dialogen förser deltagarna varandra med energi genom att motivera, ge råd och låta andra uppmärksammas


43 I varje god dialog hittar du något som du inte visste förut (Bill Nye)

44 I den goda dialogen, ju mer du vet om den andres värderingar, desto bättre kan du förstå den andres ord och handlingar (Krogerus)

45 I det goda dialogen lyssnar vänner till vad du säger. De bästa vännerna lyssnar på vad du inte säger (Krogerus)

46 I den goda dialogen uppskattar vi inte de som är briljanta, men de som får oss att känna oss briljanta

47 I den goda dialogen tänker den andre på mig. Därför finns jag (Slaterdigk)

48 Det är i den goda dialogen som den bästa vuxenutvecklingen sker genom att vi känner trygghet och samtidigt håller varandra medvetna och ansvariga (Edmondson)

49 I den goda dialogen ser vi möjligheterna att växa när vi känner oss okunniga (wabi sabi)

50 I den goda dialogen lägger man inte bort känslorna men använder dem väl (Bornemark)

51 I den goda dialogen finns ett visst mått av ovisshet och en längtan och förväntan (Perel)

52 I den goda dialogen finns det både kapitulation (inför den andres kloka synpunkter) och autonomi (min självständiga åsikter) (ibid)

53 Den goda dialogen är ett område bortom att göra rätt eller fel (Rumi)

54 I den goda dialogen leder identitet till en konstruktiv separation (Barrett)

55 I den goda dialogen känner sig deltagarna fria och tillhörande samtidigt (Chia)

56 I den goda dialogen finns en förmåga att samspela, en förståelse för betydelsen av att samarbeta med andra och en villighet att underkasta sig det aktuella samarbetsåtagandet (B-Å Westerberg)

57 I den goda dialogen utforskar man gemensamt karaktären av det samarbetsåtagande som vore möjligt (probe), man försöker gemensamt förstå den kontext man hanterar (sense) och man söker gemensamt att hantera den situation man är igenom att se var och ens ansvar (respond) (D Snowden)

58 Den goda dialogen startar inte med en vision utan med en plattform som lockar till vision



59 I den goda dialogen är den andre värdefull för att han är en del i samma gemenskap och är kompetent att hantera mina problem (Bagehof)

60 Under den goda dialogen finns både en god disciplin och ett gott klimat (Edmondson)

61 I den goda dialogen uppstår kunskap genom en debatt mellan motstridiga ståndpunkter. Detta förutsätter att de som deltar i dialogen delar grundläggande värderingar om jämlikhet, öppenhet och ärlighet (Stanley)

62 Den goda dialogens morot är gemenskapen och dess piska är längtan från ensamheten (John Cacioppo )

63 Den goda dialogen kan sägas vara som att äta en middag med någon viktig, där du känner en stor förväntning och där stämning och mat och dryck ger dig energi och gör att du blir glad (John Cacioppo)

64 I den goda dialogen upplever deltagarna att de är en del av något större och de får handlingslust

65 I den goda dialogen tar du steg till förändringar i ditt beteende (Wolodarski)


66 I den goda dialogen pågår samtal både om det som är och det som bör vara

67 I den goda dialogen uppsöks de kollektiva värderingarna till förmån framför de individuella

68 Den goda dialogen bygger på grundläggande värderingar som t ex rättvisa, hållbarhet och mening

69 I den goda dialogen får du kunskap och insikter i vad som är viktigt och riktigt i livet

70 En god dialog har tre förutsättningar: informalitet (inga regler för dialogen), öppenhet (man kan ha fel) och samarbete ( ingen vinnare eller förlorare) (Sennett)

71 I den goda dialogen känner du en osäkerhet när du möter komplexa problem (Lawrence J Peter)

72 I den goda dialogen urskiljer du den andres inneboende godhet (Jon Kabat-zinn)

73 I den goda dialogen formas vi till individer, lär oss förstå både oss själva och omvärlden (efter Lennart Hellspong)

74 I den goda dialogen talar, tänker och känner man över sin vanliga nivå (ibid)

75 Inför den goda dialogen kan du

– Tänka igenom vad du vill uppnå
– Tänka vilka punkter du ska ta upp
– Lägga upp en plan för samtalet. Början? Slut?
– Finna lämpliga ord att använda
– Hitta ett sätt att memorera vad jag ska säga
– Fundera ut hur jag ska tala, röst, blick osv
(ibid)

76 I den goda dialogen längtar man inte efter att hitta det perfekta utan att få vara med och skapa det (Bauman)

77 I den goda dialogen blir man den som man hade tänkt sig bli (Kegan)

78 I den goda dialogen går man från att känna sig inkomplett till att man känner sig komplett genom den andre (ibid)

79 När man får uppskattning i den goda dialogen börjar man uppskatta sig själv (ibid)

80 I den goda dialogen är sårbarhet födelseplatsen för glädje, kreativitet, tillhörighet och kärlek (Brené Brown)





81 I den goda dialogen undviker vi att vara arroganta eller överdrivet ödmjuka (Kegan)

82 I den goda dialogen hjälper vi varandra att hantera smärtan vi visar våra svagheter (ibid)

83 I den goda dialogen sker en inre utveckling hos de deltagande, en yttre utveckling i deras relation och en utveckling av bedömningen av deras process (ibid)

84 I den goda dialogen vägleder förnuftet deltagarna, men också uppenbarelsen (Thomas av Aquino)

85 I den goda dialogen övertygar du genom att skaffa förtroende, ethos, väcker känslor hos den som lyssnar, pathos, och anger sakskäl i samtalet, logos. (Aristoteles)

86 I den goda dialogen mättar vi inte våra egna behov på bekostnad av den andre (Marshall Rosenberg)

87 I den goda dialogen blir vi ett vi som vill växa till ett större vi

88 I den goda dialogen redovisas både värderingar och lämnas tankebidrag (Barrett)



89 I den goda dialogen är ett leende ett äkta budskap om glädje, inte falskt budskap om glädje (smiling wolf) ( Marshall Rosenberg)

90 I den goda dialogen är den undersökande gemenskapen central, som en motpol till ett individualistiskt samhällsklimat (Adam Wallenberg)

91 I den goda dialogen är ingen handledare till den andre utan endast båda gör ett gemensamt utforskande för att bringa klarhet i en fråga (Sokrates)

92 I den goda dialogen förlöser man varandra det som de redan vet (efter Sokraterna)

93 I den goda dialogen tillfredsställs tre behov: Vara självbestämmande, visa sina styrkor och få vara tillhörig ett sammanhang (Edgar Deci)

94 I den goda dialogen befinner sig deltagarna i en kontext som inger dem en trygghet som ger dem rätt förutsättningar för en god relation

95 I den goda dialogen förstår man att man inte alltid kan förstå den andre och att det inte är någons fel att så är fallet (Gladwell)



96 I den goda dialogen bemöts behov av trygghet och säkerhet med tydlighet och enkelhet (Skogholm efter Paul Mc Lean)

97 I den goda dialogen kan man berätta hur man har det, att man är glad, ledsen eller arg och får förståelse för det (ibid)

98 I den goda dialogen är resultatet (i form av känsla eller tanke) viktigare än själva dialogen (Gärd Fors)

99 I den goda dialogen pågår tre slags samtal: ett inre (det imaginära) , ett med den andre (det symboliska) och ett med verkligheten utanför dialogen (det reala) (Lacan)

100 I den goda dialogen uppstår ett lärande genom ett fritt utbyte av idéer som växer fram utan att styras av strukturer utifrån (Bentell och Wigren)


Copyright Thomas Ekbom
tsekbom@gmail.com

Reflektioner efter seminariet Samtal om samtal

Här några personliga reflektioner efter att ha deltagit i samtalet om samtal den 17 februari.

Först och främst tycker jag att det är viktigt att definiera vad som kan menas med att föra samtal. Beteckningen samtal förekommer i många olika sammanhang, och med många innebörder.

Enligt Nationalencyklopedin innebär begreppet ”samtal” att man talar med andra för att utbyta synpunkter eller upplysningar. Det betyder att samtalet bör skilja sig från till exempel allmänna diskussioner, politiska samtal och debatter, religiösa samtal, förhandlingar och andra aktiviteter som leder till någon form av slutsats, t.ex.  att vi är överens, eller inte överens.

Samtalet är ett utbyte av tankar mellan människor. Formen kan vara olika, men jag förknippar det med ett jämställt och förutsättningslöst möte mellan deltagarna, och med ett positivt utbyte för alla deltagare under och efter mötet. Om man så vill; det goda samtalet”. Och t.ex. värdeomdömen som ”bättre samtalsklimat” eller ”sämre samtalsklimat” som bedömning av en interaktion hör ihop med något annat än ett samtal.

Samtalsdeltagarna kan självklart ha en agenda med sig, och de är knappast oskrivna blad inför det som ska samtalas om.  Men kunskap och erfarenhet, maktställning och rikedom, inget spelar roll för värdet av det var och en säger.

Samtalet är förutsättningslöst; man ska inte i ett samtal avkrävas att följa en viss praxis, dogm eller liknande (med förstås gärna hålla sig till samtalsämnet).

Samtalet är öppet för alla typer av frågor, med ökad kunskap och förändrad verklighetssyn som troligt resultat. Förståelse och lärande ger insikt, och på sikt eventuellt underlag för senare förslag, beslut och handling från den enskilde deltagaren (samtal, så definierat, kan alltså inte vara ett instrument för att åstadkomma konkret handling i stunden). 

Hur får man då samtalet att hålla sig till denna – idealiska – form? Seminariet den 17 februari gav flera viktiga och intressanta ingångar till hur ett bra samtal kan fungera. Förmågan att lyssna framhölls bland annat, kanske till med att man lyssnar mer än talar själv.

En risk är dock att kunskapsutveckling och lärande blir lidande om det inte förekommer någon kritik i samtalet. Men kanske man då ska kalla det för något annat än samtal?

Erik Adolfsson

Samtal om samtal, Maricas reflexion

2 845 ord 2021
nästan färdigskriven 02 18 … avslutad 05 17

samtalen i föreningen – ger utrymme för uppmärksamhet

Jag ser samtalen i föreningen som tillfällen för att kunna komma ifrån, eller bara bryta invanda tankebanor i samhällsfrågor. Genom att försöka få syn på både påståenden och utgångspunkter som tas för givna sanningar. För att på så sätt hitta nya ingångar och öppningar och kanske – en ny förståelse. Samtalen ger tillfällen att öva på att iakttaga sig själv och sina egna reaktioner i stundens hetta (när någon annan säger något eller lägger märke till vad jag själv råkar säga – ibland dånar avsikten med det jag menar att säga att jag inte hör vad som faktiskt kommer ur min mun, vad jag faktiskt säger). Det handlar förstås även om att lägga märke till andras ord och reaktioner också, om man till exempel väljer ordet risk, chans eller möjlighet, eller om man väljer befriad istället för berövad. Men de andras val av ord, intentionen med dem, kan jag aldrig förstå inifrån så att säga, det blir alltid min tolkning av dem och på så sätt är jag tillbaka i iakttagandet av mig själv.

Fortsätt läsa Samtal om samtal, Maricas reflexion

Ben Lerner om behovet av ett annat sätt att samtala.

publ. 2020 10 22

En länk till Malin Ekmans intervju med Ben Lerner under bokmässan söndag 27 september 2020.

Ben Lerner har skrivit roligt och träffande om “Varför alla hatar poesi” också. Läs den och gläds åt att förstå varför den uslaste poet kan bli uppskattad och visa att vi alla är poeter … och mycket annat.
Originalet 2016, Utgiven av Natur och Kultur förlag 2017 94,5 s. Format mellan A5 och A6 – en liten bok.

Underförståddheter

123 ord, 2019 december

När någon frågar mig vad jag arbetar med och jag i min tur frågar om de egentligen undrar var jag är anställd. Så kan det bli lite tyst. Det är så självklart att vi med arbete egentligen endast syftar på en av arbetets många former. Löneanställningen.
Vi har ju ett statligt verk inrättat efter den underförstådda premissen, arbetsförmedlingen. Kanske har dess inrättning och uppdrag också bidragit till att befästa det. Att en liten del (löneanställningen) av ett större sammanhang (arbete) tar över begreppet med sin begränsade betydelse kallas för en kiasm och räknas till att vara en av de olika topos som finns inom retoriken. Att det är en underförstådd premiss i många av våra samtal, innebär dessutom att den är ett enthymem.

Det undersökande samtalet

Det undersökande samtalet

Samtal människor emellan, två och två, i mindre eller större grupper, har många olika syften. Projektgruppen möts för att de olika deltagarna utifrån sina kunskaper tillsammans komma fram till en bästa lösning av uppdraget. Ledningsgruppens eller styrelsens ledamöter diskuterar de viktigaste strategiska besluten. I politiska församlingar t ex vid föreningsmöten bryts åsikter och faktaunderlag inom ramen för en formaliserad struktur. I det produktiva samtalet sker lärande och utveckling på arbetsplatserna t ex vid arbetsplatsträffar. (Dilschman & Docherty 2007) .

Gustavsen (1990) talar om den demokratiska dialogen som en viktig beståndsdel i modernt utvecklingsarbete; ”Dialog är en utväxling av synsätt, idéer, argument, dvs ngot som rör sig fram och tillbaka mellan deltagarna. Alla som berörs av en fråga eller sak måste ha möjlighet att delta….helst ska alla också vara aktiva. Därför är det också varje deltagares plikt att också bidra till aktiveringen av andra deltagare.”

Fortsätt läsa Det undersökande samtalet