Det undersökande samtalet 2021 10 08

I samtalet om arbetsliv och samhälle har vi valt att använda begreppet ”Det undersökande samtalet”. Konsten att samtala på ett bra sätt är inte lätt och vi har under våren haft två samtal om samtal med lite olika ingångar. Vi tycker i styrelsen att det fortfarande finns anledning att fördjupa vår förståelse av vad som är förutsättningar och hinder för bra samtal. Den här gången tänkte vi fokusera mer specifikt just på det undersökande samtalet, inte minst för att göra våra samtal om olika frågeställningar i arbetsliv och samhälle bättre. Att det finns generella aspekter på vad som är bra samtal är ju helt klart liksom vad som kan vara hinder. Vi har diskuterat sådant som lyssnande, förförståelse, känslornas roll och olika gruppdynamiska faktorer mm. Men hur är det med att använda samtalet för att undersöka? Finns det särskilda utmaningar i just detta specifika syfte med samtalet?

På vår hemsida skriver vi bl a

Det undersökande samtalet, ibland kallat det utforskande samtalet, har sin grund i att skapa kunskap på bredden såväl som på djupet i dialogen mellan olika människor med olika erfarenheter, kunskaper och perspektiv.
Det är ett samtal, och inte en diskussion eller debatt, där deltagarnas olika bakgrund och erfarenheter spelar en viktig roll. Frågan, eller fenomenet, som behandlas belyses från deltagarnas olika perspektiv. Det handlar inte om att komma fram till ett gemensamt resultat, en ”sanning” utan att fördjupa kunskapen kring samtalsämnet.

Det handlar således om att undersöka något fenomen och göra det i huvudsak i samtalets form. Samtalet är huvudmomentet i undersökningen även om det förstås har skett och sker andra aktiviteter kring det ämne som undersöks. I den meningen kan det undersökande samtalet ha viss likhet med sådant som fokusgrupper, forskningsseminarier och vissa projektgruppsmöten men också grupparbeten i utbildningssammanhang.
Vår föregångare, Forskarbyn Ölsdalen, använde begreppet Utforskande Samtal. Vi har lite grann släppt det även om det finns kvar hos en del. Vi har gjort det, framförallt för att markera att det inte är forskning i någon akademisk mening som vi ägnar oss åt. Vi är det som Schön kallar för ”Reflekterande praktiker” även om vi har forskare i vår krets.

Deltagarna, deras erfarenheter spelar förstås en viktig roll. Det är ofta en fördel om de har med sig olika perspektiv. Men också förstås att frågan intresserar dom.

”Arbetsformen Open Apertum erbjuder ett för mig nästan unikt tillfälle att som inspelare få ställa precis den fråga jag själv är upptagen av till en grupp medmänniskor som valt att delta i ett seminarium kring just detta övergripande tema. Det jag uppfattar som unikt är det psykologiska kontraktet med gruppen – dvs. att man som inspelare får utgå från sitt eget behov att precisera sig kring den sakfråga man brottas med och tycker är
viktig att själv förstå bättre. Kontraktet erbjuder möjligheten att under relativt trygga former få pröva nya sätt att försöka göra sig förstådd.”
(Monica Hane)

Vi har under våra möten, som t ex OPEN, haft olika ingångar i samtalen vilket speglar de olika syften som ett undersökande samtal kan ha. Vi har tagit del av och samtalat kring forskningsresultat inom ett område.
Deltagare har presenterat ett problem man vill gå till botten med för att behöver belysas lite mera från olika perspektiv. I de flesta finns en ”inspelare” dvs någon som introducerar ämnet eller frågeställningen.
Finns det anledning att (tydligt) skilja på ett undersökande samtal som initieras av en deltagares vilja att för sin egen del förstå eller bearbeta en fråga med ett samtal som bygger på ett gemensamt intresse att djupdyka i ett ämne?
Några funderingar kring ”inspelet”:

  • För och nackdelar med någon form av skriftligt underlag för deltagarna att läsa in i förväg?
  • För och nackdelar med en powerpointpresentation?

Själva genomförandet av samtalet har likartade utmaningar som andra samtal. Så t.ex. krävs av deltagarna nyfikenhet och en förmåga att lyssna och försöka förstå men också att reflektera och förmedla sina tankar och erfarenheter. Samtalet är en dialog – ett utbyte av tankar och idéer. I detta finns också ett kreativt moment. Att genom samtalet se nya mönster och samband. Det är inte en diskussion eller debatt, där åsikter ställs mot varandra och retoriken kommer i förgrunden.

Genom det undersökande samtalets relativa öppenhet ( det ska inte produceras ett resultat, beslut eller protokoll) kan det undersökande samtalet, rätt eller fel, ta olika vägar beroende på mer eller mindre styrning

  • För och nackdelar med en formell styrning (t ex genom ordförande) av samtalet?
  • För och nackdelar med att utforma ”regler” för hur samtalet ska gå till?

Genom pandemin har vi haft ett antal samtal digitalt vi videokonferens (Zoom). Vi börjar nu få erfarenheter av samtal IRL, face-en-face jämfört med att ha deltagarna på en skärm. Vid ett möte lyckades vi också få till stånd grupparbeten. Fördelen med de digitala mötena är att de är enklare att få till, lokaler behöver inte anskaffas, fler kan (geografiskt) delta. Tekniken blir successivt bättre men behöver läras och alla har inte tillgång eller rutin.

  • Vad missar man framförallt genom det digitala mötet?

Resultatet av det undersökande samtalet uppstår genom respektive deltagares lärande. Det vidgar varje deltagares horisont och ger en ökad förståelse för fenomenet. Det påverkar därför också deltagarna i deras handlande. Varje deltagare lär sig något just för denne viktigt. Tillsammans får man en förenlig – men inte likadan – bild av fenomenet.
(Hemsidan)

Det ovan beskrivna resultatet ger det undersökande samtalet en ganska individualistisk prägel – ett kollektivt lärande men som bara kan identifieras på individnivå. Vi har haft en hel del diskussioner om det finns anledning att dokumentera/publicera resultaten av samtalen eller inte, inte minst på vår hemsida. I dagsläget publiceras där inspel och reflektioner från en eller flera deltagare.

  • För och nackdelar med en mer formaliserad dokumentation, när och hur?

Admins tillägg: Vid pennan P.T.

Andra samtalet om samtalet 2021 06 09 – en resumé

Föreningen Apertums syfte är enligt stadgarna att stödja och genomföra undersökande samtal om arbetsliv och samhälle. Undersökande samtal kännetecknas av att de medverkande så förutsättningslöst som möjligt prövar olika sätt att resonera och tolka ett visst fenomen.

Fortsätt läsa Andra samtalet om samtalet 2021 06 09 – en resumé

HR och chefen, några frågor efter zoommöte. Marica

664 ord 2021 04 13

Kompetensen hos medarbetarna i organisationen – i relation till affärsidén.

Finns det utrymme för yrkesstolthet i affärsidén? Av vem och av vad bestäms till exempel vad den ”skicklige snickaren, elektrikern, personalansvarige, avtalsförhandlare, säljare, … gör och hur hen gör det?

Till exempel, har jag träffat på elektriker, snickare som just på grund av affärsidén och affärsavtal tummar på utförandet av ”ett gott hantverk”. Elektrikern jag pratade med belönas av att sätta dit så många ”apparater”, ledningar och annan utrustning som möjligt och snickaren spikar inte in spikarna jämns med träet, om inte kunden betalat extra för det.

Fortsätt läsa HR och chefen, några frågor efter zoommöte. Marica

Den goda dialogen

Thomas Ekbom Viktigt i dialogen



1 I den goda dialogen sker ett samtal mellan två personer som tar ansvar för att både hävda och lyssna

2 I den goda dialog finns inte någon dominans, ingen över- eller underordning

3 Den goda dialogen präglas av nyfikenhet, på vad den andre vill och på att hitta ett gemensamt ämne

Fortsätt läsa Den goda dialogen

Reflektioner efter seminariet Samtal om samtal

Här några personliga reflektioner efter att ha deltagit i samtalet om samtal den 17 februari.

Först och främst tycker jag att det är viktigt att definiera vad som kan menas med att föra samtal. Beteckningen samtal förekommer i många olika sammanhang, och med många innebörder.

Fortsätt läsa Reflektioner efter seminariet Samtal om samtal

Samtal om samtal, Maricas reflexion

2 845 ord 2021
nästan färdigskriven 02 18 … avslutad 05 17

Fortsätt läsa Samtal om samtal, Maricas reflexion

Lisbeth Rydén om ”nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö”.

Zoomseminarium 4 december 2020
>> Läs reflektion ”diskurs och arbetsmiljö

Diskurs och arbetsmiljö

Att använda ett diskursivt angreppssätt för att komma tillrätta med organisatoriska arbetsmiljöproblem – vilken utmaning!

Just det har Lisbeth Rydén prövat på genom sin doktorsavhandling i företagsekonomi – Nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö. Hon menar där att de traditionella modellerna för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö inte räcker till för att formulera och förstå varför arbetet bidrar till ohälsa hos chefer och medarbetare i dagens arbetsliv.

Fortsätt läsa Diskurs och arbetsmiljö

Ben Lerner om behovet av ett annat sätt att samtala.

publ. 2020 10 22

En länk till Malin Ekmans intervju med Ben Lerner under bokmässan söndag 27 september 2020.

Ben Lerner har skrivit roligt och träffande om ”Varför alla hatar poesi” också. Läs den och gläds åt att förstå varför den uslaste poet kan bli uppskattad och visa att vi alla är poeter … och mycket annat.
Originalet 2016, Utgiven av Natur och Kultur förlag 2017 94,5 s. Format mellan A5 och A6 – en liten bok.

Nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö – fredag 4 december 9.30-11.30 på zoom

Glädjande väcker Lisbeth Rydéns forskning intresse och därför flyttas mötet från 19 november till i början av december, prel. 4 dec.

De traditionella modellerna för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö räcker inte till för att formulera och förstå varför arbetet bidrar till ohälsa hos chefer och medarbetare i dagens arbetsliv. Det var bakgrunden till det forskningsarbete som Lisbeth Rydén genomfört och som resulterat i en avhandling: Diskursiv arbetsmiljö: ett nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö.

En utgångspunkt i avhandlingen är att se organisatorisk arbetsmiljö som ett interaktivt, komplext och föränderligt fenomen. Modellen som presenteras i avhandlingen skiljer sig därigenom på väsentliga punkter från traditionella modeller inom arbetsmiljöforskningen och har därigenom potential att bredda den framtida arbetsmiljöforskningen såväl som den dagliga arbetsmiljöpraktiken.

På seminariet berättar Lisbeth Rydén om sina resultat, men också om hur själva utforskandet har gått till.

Anmälan sker senast 2020-11-13 till tsekbom@gmail.com . Följande dag skickas en länk till zoom till de anmälda. Föredraget kommer att spelas in.

Thomas Ekbom   För styrelsen för Apertum