En individ och en organisation kan göra en värderingsresa från omedvetenhet och olust till medvetenhet och handlingslust.
I början av sin värderingsresa är individen omedveten
om sin värderingar, dvs har inte börjat urskilja vad som är särskilt viktigt för hen.
Värderingar bygger på behov och de värderings-områden som individen kommer fram till kan härledas till behov av struktur, relation och utveckling.
När det gäller struktur kan behoven leda till värderingar som trygghet och rättvisa. När det gäller relation kan det handla om respekt och medkänsla. Behov av utveckling kan leda till värderingar som kunskap och skapande.
Individen kan t.ex. känna sig trygg och respekterad men sakna personlig utveckling. Hen kan känna sig trygg och i utveckling, men känna sig mindre respekterad. Hen kan också känna sig respekterad och i utveckling, men också känna sig otrygg.
När individen befinner sig på första stationen och inventerar sina värderingar så är det bra att se det mönster av mätta och omätta behov.
När hen sedan fortsätter till nästa station och begrundar sina värderingar så uppstår två känslor. En känsla finns över tillfredsställelsen av att konstatera att några av de uppsatta värderingarna motsvarar behov som är mättade t, t ex att det är viktigt att känna sig trygg och man känner så. Andra värderingar som är viktiga, t ex att vara i utveckling, kanske inte motsvaras av en verklig situation.
På den tredje stationen känner hen stolthet över att leva flera av sina viktiga värderingar, men besvikelse över att inte leva några av hens viktiga värderingar. Det krävs en plan för att gå vidare och agera så att alla viktiga värderingar kan levas ut. Planen blir att gå ut i världen med sin stolthet och sin sårbarhet.
På den fjärde stationen går individen ut på sin arbetsplats och undersöker företagets värderingar. När hen ser att företagets och individens värderingar är gemensamma i flera fall får hen handlingslust att arbeta intensivt för att leva upp till sina och företagets värderingar.
När hen inser att hens och företagets värderingar inte alls stödjer varandra kan individen besluta att lämna företaget eller att stanna och verka för att hens värderingar beaktas i arbetet och att företagets värderingar är möjliga att följa.
När företaget gör sin värderingsresa så arbetar man fram vad som är viktigt för företaget, som t ex säkerhet i produktionen, god arbetsmiljö och produktutveckling.
Man tar numera också fram hållbarhet för företaget, medarbetarna och miljön.
Det ligger i sakens natur att individens och företagets värderingar befinns inom området goda värderingar.
Det handlar ju om behov som är centrala för ett gott normalliv: t ex trygghet, respekt och utveckling.
Posner och Schmidt visade 2001 att tydlighet vad gäller personliga och företagets värderingar har en klar bäring på ett företags framgång. Att tydliggöra de personliga värderingarna inom ett företag var viktigare än att tydliggöra företagets.
Forskaren Richard Barrett har visat att en undersökning som visar skillnaden mellan reella värderingar och önskade värderingar i ett företag kan användas till att de önskade värderingarna uppnås genom olika insatser i företaget.
Enligt E Deci och L Ryan (2002) ger aktiveringen av värderingar ett självförtroende, en stolthet och ett hopp om framtiden, en känsla av kompetens, självbestämmande och social meningsfullhet. De beskriver det i deras Self-Determination Theory (2018). Judith Glaser beskriver i sin bok Conversational Intelligence (2016) att det också ger en känsla av gemenskap då du ser att andra delar din värdering
Vid värderingsresans slutstation finns en tydlighet om de viktigaste värderingarna i företaget. Det finns en stolthet och en handlingslust. Alla har visat vad som är viktigt i arbetssituationen. Man har inte röjt politiska uppfattningar men pekat ut konkreta områden som kan förbättras.