Vad innebär begreppet undersöka för oss i vår Apertumkrets? 2021 11 25 kl.9.30-12.00

Hej igen alla medlemmar! Här kommer en inbjudan till  ett digitalt seminarium nu den 25 NOVEMBER då vi ännu en gång bland medlemmarna fördjupar oss i samtal om det undersökande samtalet, med följande ingång:

Vid det senaste Apertumseminariet talade vi om det undersökande samtalet och flertalet var överens om att samtalen om samtal behöver fortsätta. Flera konstaterade också att diskussionen fick sitt fokus mot samtalet som sådant och dess förutsättningar, men det undersökande hamnade lite i skymundan. Och vad just ett undersökande samtal skiljer sig från andra samtal. Vi har ju i Apertum valt just detta med att undersöka ett ämne i samtalets form. I styrelsen tyckte vi att detta skulle bli ett fokus i nästa seminarium. Varför vill vi undersöka vad och hur gör vi det?

Att klargöra varför ett visst ämne bearbetas är viktigt för att få samstämmiga förväntningar på det som undersökningen ska resultera i. Vad handlar om urvalet av ämnen och kanske också villkor för deltagandet (intresse och/eller erfarenheter). Hur är på vilket sätt samtalet ska bedrivas och på vilket underlag.

Grunden för det vi gör är att undersöka, inte forska (det är här vi skiljer oss från idén kring utforskande samtal) och inte heller utreda (vi är inga utredare och inte heller en fokusgrupp eller liknande). Inte heller handlar det om granskning eller kontroll (som t ex konsultation eller revision). Detta att samtalet är grunden för undersökningen innebär inte att andra metoder behövs för att få ett grepp om ämnet. Så t ex behöver man i samtalet fakta som kanske inte deltagarna sitter på. Vilket också betyder att det undersökande samtalet behöver ett visst mått av förberedelser. Normalt sker detta genom att vi inför eller inledningsvis har ett mer eller mindre utförligt inspel. Men det kan också innebära att samtalet behöver ske i faser. En idé är att dela upp samtalet i flera. Där mellanperioderna kan användas för deltagarnas egna reflektioner eller sökande efter ny kunskap.

Vi har också diskuterat mycket kring vad det undersökande samtalet ska leda till. Att det handlar om kunskap och förståelse är vi överens om, i vart fall på individnivå. Däremot råder lite större oenighet om undersökningen ska leda till kollektivt baserade slutsatser och förslag. Och i kölvattnet på detta hur eventuell dokumentation ska ske. Vi har tidigare talat om Apertum som en variant på think tank.

Utifrån detta vill vi lyfta vid nästa samtal om undersökande samtal ungefär följande frågeställning: Vad innebär begreppet undersöka och hur kan det hanteras och vad krävs inom ramen för ett samtal? Varför undersöker vi och hur ser vi på resultatet?

Mötet är endast för medlemmar. Anmälan om deltagande görs till Thomas E. helst senast den 19 november. En länk till mötet skickas sedan ut till er.
/Erik

En kommentar till “Vad innebär begreppet undersöka för oss i vår Apertumkrets? 2021 11 25 kl.9.30-12.00”

  1. Maria Andrén
    211125
    maria.andren.gavle@gavle@gmail.com

    Några funderingar efter zoomsamtal om ”det undersökande samtalet” 25/11

    Det slår mig hur stort behovet är att tala med varandra (och nu menar jag i allmänhet, inte bara i föreningen Apertum) om vad det är man vill göra tillsammans och varför man vill göra det och också hur sällsynta sådana samtal är!

    Min egen ingång i detta samtal var ett behov av ökad precisering av den sorts samtal som Apertum vill bidra med för att också kunna bli tydligare med den eventuella skillnaden mot andra sorters samtal som jag också är engagerad i. Inte minst de som vi försöker föra inom nätverket GiSS.

    Birgit kom in på just GiSS uppkomst som en förklaring till behovet av dagens samtal (tyvärr blev jag så ivrig att jag avbröt henne). Men jag har alltså samma uppfattning som Birgit. Behovet av precisering uppstod i och med att GiSS startades.* Men även om det just är den distinktionen som är mitt eget ”problem” så känner jag rent allmänt ett behov av att bli tydligare vad gäller samtal. Att bara prata om hur man ”ska vara” för att det ska bli bra dialoger räcker inte för mig och jag tycker inte heller det räcker att skilja mellan ”debatter” och ”dialoger”. Den distinktionen är för vid för den sortens samtal som jag själv är engagerad i, även om den säkert är tillräcklig i en del andra sammanhang.

    Jag sade nu sist att jag inte tror att man ska fastna i att ”undersökande” respektive ”utforskande” egentligen betyder det ena eller andra för jag tror inte orden som sådana är så precisa. Jag tror det handlar om vad just vi som samtalar med varandra just nu lägger in i uttrycket i ett visst sammanhang. Jag kan ändå tycka att ”undersökande” är lite mer av ”sonderande” karaktär än uttrycket ”utforskande”. Det senare leder till associationer av att något analyseras och tolkas och att någon typ av konklusion görs (behöver inte vara ”slutsatser”). Dock upplever jag att såväl ”undersökande” som ”utforskande” relaterar till ett ”något” (ett ”kunskapsobjekt”) som pockar på ökad precisering och att undersökningen eller utforskandet därmed också har ett tillämpningsområde som borde kunna tydliggöras. Alltså det borde vara möjligt att svara på frågan vad man ska ha undersökningen eller utforskandet till. Vilken skillnad det kan göra att ha genomfört undersökandet eller utforskandet. Där upplever jag fortfarande en oklarhet när det gäller just Apertums undersökande samtal.

    Det jag tycker att jag har hört i samtal om undersökande samtal inom Apertum så är det främsta motivet individuellt på det viset att var och en är med för sin egen skull. Man kan vidga sin ”förståelsehorisont” och på så sätt också bidra på ett klokare och mer insiktsfullt sätt i andra samtal.** Där ser jag en skillnad gentemot de ”utforskande” samtal som vi i GiSS engagerar oss i. Där är utgångspunkten en otillfredsställelse med hur det ”allmänt pratas” om något (nu senast den allmänna diskursen om just ”samtal”) och ett försök att utveckla ett alternativt sätt (en annan analys, andra begrepp etc) inte bara för var och en av oss som pratar med varandra i ett givet sammanhang, utan skulle kunna ha potential att vara ett bidrag i en större diskurs. Då handlar det inte om att samtala om något som man själv har otillräcklig kunskap om (som tex ett samtal om ”kvinnors stress” blir för mig), utan det man samtalar om är något som man redan är hyfsat kunnig i och erfaren av. Annars blir det omöjligt att ställa sig relevanta frågor om det som fortfarande är oklart och som därför behöver utforskas ytterligare genom samtal. Troligen måste man också vara rätt påläst om sakfrågan. Själv skulle jag inte kunna medverka i ett utforskande samtal om ”kvinnors stress” eftersom jag inte är insatt eller ens särskilt engagerad i frågan. ***

    I våra samtal tidigare kom vikten av att vara ”nyfiken” upp vid ett flertal tillfällen. Nyfiken på vad, slog det mig efteråt. Ett utforskande samtal kan bara genomföras om de som samtalar med varandra har ett brinnande intresse, rentav ett behov, av att komma längre i själva sakfrågan. Om detta ska kallas nyfikenhet så är man i så fall nyfiken på hur det som är oklart eller otillräckligt beskrivet kan bli mer gripbart och pratbart. I de samtal som främst går ut på att var och en ska kunna få en rikare tankevärld så gissar jag att nyfikenheten snarare är riktad mot varandra i den samtalande gruppen. Man vill förstå hur andra tänker för att förstå personerna bättre. Det ena utesluter naturligtvis inte det andra men det blir olika vad man uppfattar som huvudsak.

    Jag hade ett tag förslaget att Apertums samtal kunde ses som ”folkbildning” just för att ambitionen inte var att utgå från ett befintligt kunskapsläge i syfte att förflytta det (även om sådan ny kunskap ibland kan utvecklas ändå, som en slags ”bieffekt”). Jag tycker också att jag hör att ambitionen är folkbildande i den meningen att föreningen vill visa på ett sätt att samtala som kan vara ett alternativ till ”pajkastning” eller ”föreläsning” . Ibland har det talats om att man kan använda samtalen i Apertum för att öva sig i att samtala på ett bra sätt. Då har samtalen en fostrande funktion i själva sättet att samtala (då blir ämnet för samtalet ett medel snarare än ett mål i sig självt). För mig antyder detta att processen som sådan är målet och av pedagogisk karaktär. Jag ser på så vis en skillnad gentemot aspekten att samtal ger en möjlighet att pröva sina formuleringar om något. ”Hur blir det om jag säger så här?” När man märker att ens tankegång inte blivit förstådd eller inte är tillräckligt precis får man gå hem och fila på formuleringarna eller analysen. Det handlar då om att kunna resonera på ett mer fruktbart sätt om en viss sakfråga snarare än att öva sig i att samtala på ett ”lyssnande” sätt. För mig är det en avgörande skillnad i huvudinriktning, även om förmågan att samtala på ett ”gott sätt” naturligtvis är bra att behärska oavsett huvudsyfte. Det är åtminstone hypotetiskt möjligt att komma längre om en viss sakfråga även om man beter sig som en ren skitstövel i sättet att prata med andra.

    Ibland har jag också tolkat syftet som ”kartläggande” i och med att samtalet ofta kommenterats i stil med ”tack för era synpunkter” – då handlar det således om att samla in ”åsikter” snarare än att hjälpas åt att förstå något genom att samtala med varandra.

    Alla vi medlemmar i Apertum behöver såklart inte vara med i föreningen av samma anledning och ha exakt likadana förväntningar på vad vi ska få ut av samtalen men det kan säkert vara bra att försöka bli lite tydligare i vad det gemensamma ändå är. Jag tror det är svårt att precisera något utan att tänka sig en skillnad gentemot något annat. Om man ställer undersökande samtal mot ”debatt” tror jag alltså att distinktionen inte blir tillräckligt tydlig för att träffa det särskilda med just dessa samtal. Som Bengt-Åke påpekade är det jättemånga som just nu jobbar med ”dialogsamtal”, ”utvecklande” samtal och liknande men som gissningsvis ändå inte har riktigt samma inriktning.

    Maria

    * För den som eventuellt undrar: bakgrunden till GiSS uppkomst hade inget med Forskarbyn/Apertum att göra. Att det sedan blev oklart berodde på att GiSS´ funktion blev än annan än vad tanken var från början. Att det kunde uppstå oklarheter om vad som skiljer Apertum från GiSS insåg vi så småningom. Vid första påseende kan det ju förefalla som att båda verksamheterna har väldigt likartade ambitioner.

    ** En fundering här är om inte en sådan förståelseutvidgning förutsätter att man blir förvånad? ”Oj hade ingen ANING om att man kunde se det på detta sätt”. Jag kan inte påminna mig att jag reagerat på det viset en enda gång under våra Apertumsamtal. På det viset är vi nog ändå för lika varandra? Eller så vågar inte släppa fram mer aparta tankar kanske?

    *** Temat ”kvinnors stress” är ju på gruppnivå. Att ha egna erfarenheter av att vara stressad ger inte tillräcklig kunskap för att kunna fundera över hur det är för kvinnor som grupp. Hade ämnet varit ”hur är det att vara stressad” skulle jag kanske haft något att bidra med men tveksamt ändå eftersom jag inte ägnat mig åt problemet eller egentligen undrat över det heller. Kan inte heller se vad just jag skulle använda ett sådant utforskande till.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.