Andra samtalet om samtalet 2021 06 09 – en resumé

Föreningen Apertums syfte är enligt stadgarna att stödja och genomföra undersökande samtal om arbetsliv och samhälle. Undersökande samtal kännetecknas av att de medverkande så förutsättningslöst som möjligt prövar olika sätt att resonera och tolka ett visst fenomen.

‘Samtal handlar ju hur enkelt uttryckt om ett muntligt utbyte av synpunkter eller upplysningar, vanligen på ett relativt informellt sätt. Samtalet skiljer sig på det sättet mot hur diskussionen och debatten förs. Men samtalsformen är inte okomplicerad, eller självklar i sina former. Därför var det extra intressant att vara med vid föreningens seminarium den 9 juni, för att under rubriken Samtal om samtal – dialogens förutsättningar, tillsammans med andra, försöka tränga djupare i vad som sker i samtalet, eller dialogen, och hur man kan få till ett bra samtal.

Medlemmen i föreningen Klas Orsvärn, forskare inom AI-området och IT-entreprenör, inledde med några av sina funderingar om vad som sker i dialogen. Här en sammanfattning av dessa funderingar:

• Vi lyssnar på vad den andra menar, vilket sker spontant och omedvetet. Vi måste lyssna med inlevelse. Blir vi skeptiska övergår vi istället till att bara tolka orden.
• Låt det sagda sjunka in, innan vi svara på det som sagts. Vi funderar inte ens på vad vi ska svara innan.
• När vi talar, beaktar vi vem det är som vi talar med, vilket sker spontant. Jämför att tala med bönder på bönders vis…
• I sakfrågor kommunicerar vi medvetet, eller omedvetet, vad vi anser om varandra. Känner jag mig mer kompetent än andra så kommer det att skina igenom.
• Vi behöver vårda relationerna i samtalet.


Klas uttryckte att nyfikenhet och omtänksamhet kan bli dominerande för samtalet om vi kan hitta fram till vad som kännetecknar en sådan dialog.
Efter grupparbetet via Zooms Break up room som följde på hans inledning, återsamlades vi deltagare för ett samtal om vad är möjligheten till att ett samtal blir bra.

Många intressanta aspekter togs upp. Några faktorer som här ska nämnas handlade om att det kan finnas behov av en uppförandekod eller spelregler för hur samtal ska föras. Om sådana införs är det viktigt att hantera reglerna så att de tas emot på ett konfliktfritt sätt, och att man förstår att avvikelser kommer att inträffa. Vidare om jämbördiga samtal ska kunna uppnås krävs det ett visst lärande hos deltagarna. En annan typ av lärande kan handla om att ha kontroll på sina känslor, samtidigt som frånvaron av känslor i samtalet också kan vara inskränkande. I sammanhanget nämndes kommunikationsprocessen ”nonviolent communication”. Vidare är förmågan att göra inlägg olika hos olika personer, vilket ställer krav på ledarskap (i gruppen eller hos en eventuell samtalsledare). Samtalet har också en fortsättning genom att man efteråt kan reflektera över det som sagts. Kanske behövs det en skola för att lära sig att föra samtal?

Att frågan om hur samtal kan föras intresserade alla deltagare stort var det ingen tvekan om, och det uttrycktes intresse för en fortsatt dialog kring ämnet. Thomas Ekbom som administrerade seminariet, avslutade med att man kunde återkomma i mejl till honom om vi hade något mer att säga efteråt.
/Erik Adolfsson

P.S. En viss mejltrafik uppstod efter seminariet efter Thomas uppmaning. Ur den vill jag bara passa på att citera Klas välformulerade ord enligt följande:
”Jag tror att dialog kan se ut och uppstå på många olika sätt. Jag tror vi behöver en rik förståelse för det.
Det mest utmärkande särdraget för mig är att vi lyssnar på vad den andra menar och försöker förstå även när vi är oense.
(Invändningar framförs då med syfte att förstå och bli förstådd, snarare än att avfärda.).”


Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.