Inbjudan till ett Samtal om Samtal 17 feb.9.30-12

Föreningen Apertum har som idé att med formen undersökande samtal utforska och diskutera olika fenomen i arbetsliv och samhälle. Det undersökande samtalet handlar om att i en dialog mellan människor pröva påståenden och problem och genom detta fördjupa deltagarnas kunskaper. https://www.apertumopen.se/category/samtal-om/undersokande-samtal/

Det finns flera skäl att diskutera hur vi i arbetsliv och samhälle kan bli bättre på att föra samtal om hur vi ska utveckla våra organisationer och institutioner för att möta olika samhällsutmaningar. Maria Andrén har i filmens form dokumenterat de tankar kring detta som Bengt Åke Wennberg och Monica Hane vid Samtalsdynamik AB under lång tid utvecklat ( https://www.gissforum.se ). De pekar bland annat på det faktum att vi lever i ett allt mer kunskapsintensivt och teknifierat tjänstesamhälle och det ställer nya krav på samspel mellan människor i arbetslivet för att hantera den ökade komplexitet som detta innebär. Men här finns också utmaningarna i vår allt mer splittrade syn på klimatfrågor, migration och rättvisa och nu senast pandemihantering, för att nu nämna några aktuella politiska frågor som kräver samtal kring orsaker och lösningar.

Samtalet som form för lärande och utveckling är kanske något av det viktigaste vi behöver arbeta med och bli duktigare på. Med digitaliseringen sker idag (inte minst genom pandemin) mycket av dialogen på nätet, i sociala media med de fördelar men också stora brister som finns i detta. I arbetslivet finns en tradition med olika organiserade mötesplatser där samtalet spelar en avgörande roll för lärande och handling – i teamarbetet, i projektet, i ledningsgruppen. Samma möter vi i föreningslivet och de politiska institutionerna – i studiecirklar, möten och styrelser.

Apertum inbjuder mot bakgrund av detta till ett ”Samtal om samtal”. Tanken är att föra en diskussion om hur ”det goda samtalet” kan föras och utvecklas. Vi tänker att en av Marias filmer, ”Kunskap för komplexitet” ( https://vimeo.com/369426395 ) kan användas som en inledande ”puff” för samtalet. Ambitionen med samtalet om att föra samtal är kanske inte i första hand att diskutera samtalens praktiska och pedagogiska utformning utan mera de mer underliggande förutsättningarna, men också hindren, för det goda samtalet, vare sig det gäller samtal som avser leda fram till beslut och handling eller ”enbart” förståelse och lärande.

Tid: Den 17 februari kl 0930 – 1200
Plats: Zoom (länk skickas ut före seminariet)

Anmälan görs till Thomas Ekbom, tsekbom@gmail.com senast den 12 februari

Välkommen
Per Tengblad

Diskurs och arbetsmiljö

Att använda ett diskursivt angreppssätt för att komma tillrätta med organisatoriska arbetsmiljöproblem – vilken utmaning!

Just det har Lisbeth Rydén prövat på genom sin doktorsavhandling i företagsekonomi – Nytt perspektiv på organisatorisk arbetsmiljö. Hon menar där att de traditionella modellerna för att bedöma organisatorisk arbetsmiljö inte räcker till för att formulera och förstå varför arbetet bidrar till ohälsa hos chefer och medarbetare i dagens arbetsliv.

Vid ett digitalt seminarium den 4 december fick vi i Apertumkretsen ta del av Lisbeths forskning och gavs tillfälle till diskussion.

Tillägg av admin, Eriks inspelning av seminariet via zoom:

Diskurs kan enkelt uttryckt ses som en ram för vad som kan sägas eller göras, och då kan man också säga att diskurs är kopplat till makt. Lisbeths avhandling utgör ett imponerande arbete genom den genomgång av olika begrepp och fenomen som får betydelse när man väljer ett diskursivt arbetssätt för att analysera och problematisera den organisatoriska arbetsmiljön. Är det ett problem när man ska närma sig arbetsmiljöproblem rent forskningsmässigt?

Av vad som framkom vid seminariet att döma kan det nog vara det. Kopplingen mellan teori (läs forskningen) och praktik är inte enkelt för forskarvärlden att hantera. Andra svårigheter ligger nog i den valda forskningsmetoden, designbaserad forskning, som Lisbeth använder sig av.  Och diskursanalys och användning av ett diskursivt angreppssätt verkar vara mycket arbetsintensivt som metod och praktiskt tillvägagångssätt.

En utgångspunkt är enligt avhandlingen att se organisatorisk arbetsmiljö som ett interaktivt, komplext och föränderligt fenomen. Modellen som presenteras i avhandlingen skiljer sig därigenom på väsentliga punkter från traditionella modeller inom arbetsmiljöforskningen och har därigenom enligt min mening potential att bredda den framtida arbetsmiljöforskningen, såväl som den dagliga arbetsmiljöpraktiken.

Forskningen har svårt att ta till sig nya begrepp som t.ex. begreppet utforska i stället för t.ex. begreppen undersöka eller utvärdera. De senare är förstås forskningstrogna men knappast uttryck nyfikenhet och samtalslusta. Hur ska man egentligen beskriva verkligheten?  Det krävs en öppenhet i forskarvärlden av den typ som Lisbeth här förespråkar, för att kunna berika den vetenskapliga världen med nya infallsvinklar.

Lisbeths avslutande ord vid seminariet att vi organiserar oss arbetsmiljömässigt på ett sätt som inte fungerar i dagens samhälle, kan jag gärna ansluta mig till!

Erik Adolfsson