OPEN 2020 Tema: Civilsamhällets utmaningar mellan det offentliga och marknaden

Utkast 2020-01-17

Inledning

Sverige har en stark tradition i ett medborgarengagemang i olika ideella organisationer, alltifrån det sena 1800-talets folkrörelser med frikyrkor, nykterhetsrörelser och inte minst arbetar- och fackföreningsrörelsen via kvinno-, miljö och fredsrörelser till dagens klimatengagemang med sådant som Fridays for future. Till detta kan läggas sådant som idrottsföreningar och andra organisationer kring fritidsverksamheter liksom hyresgäst- och bostadsrättsföreningar. I ett internationellt perspektiv torde Sverige tillhöra de mest avancerade vad gäller att organisera medborgarna kring sina intressen – vare sig de är ideologiskt/politiska, ekonomiska eller fritidsinriktade.

Samtidigt har vi också en stark offentlig sektor som ska ta tillvara våra intressen – av vård, skola, omsorg och trygghet. Den starka staten har ofta också tagit över sådant som tidigare drevs ideellt, som t ex fattigvård och sjukkassor. Tidiga statliga insatser har ibland reducerat behovet av frivilliga rörelser – t ex när det gäller konsumentintresset. Staten har också kommit att stödja finansiellt och på annat sätt det civila samhället ibland så att de ideella organisationerna blivit mer eller mindre beroende av statliga bidrag. Vilket i sin tur har lett till diskussioner om civilsamhällets självständighet.

Under inflytande av det sena 1900-talets nyliberala tankegods och marknadens expansion in på vad som tidigare hade varit traditionella offentligt (eller ideellt) drivna verksamheter finns nu också privat ägda bolag inom det vi brukar kalla för det gemensamma. Från privatiseringarna inom skola, vård och omsorg till nu senast arbetsförmedlingen. Man talar numera om idéburna och inte bara ideella organisationer för att därmed inkorporera stiftelser eller vinstbegränsade organisationer med ett ideellt syfte i sin stadgar.

Civilsamhället och föreningsverksamheten

Civilsamhället är en arena där människor, grupper eller organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen skild från det offentliga och marknaden (eller familjen). Ibland tillskrivs också att det finns ett syfte att hjälpa (” Den del av samhället där människor hjälper varandra, utan inblandning av det offentliga stat eller kommun”, Wikipedia). De idéburna organisationerna som t ex sociala företag och kooperativ mm brukar sägas ingå i civilsamhället då de har ett syfte med verksamheten utöver vinst och att vinsten återinvesteras i verksamheten. Det ska dock inte förväxlas med t ex löntagarägda företag i allmänhet. Civilsamhället och deras organisationer utgör en viktig resurs i samhället, med det frivilligarbete som oftast är en väsentlig del i verksamheten. Ideella och idéburna ger arenor för detta. Att människor på sin fritid, det kan vara som fotbollstränare, styrelseledamot i bostadsrättsföreningen eller på en kvinnojour, engagerar sig i någon förening eller verksamhet inom det civila samhället är en väsentlig del av civilsamhället. Enligt SCB arbetade 3,7 milj svenskar sammanlagt 675 miljoner timmar i ett frivillig arbete 2014.[1] . Resursmässigt beräknas det till 3,3 % av den samlade BNP.

Totalt beräknar SCB att det finns 150 000 registrerade föreningar varav 1000 trossamfund och ca 25000 bostadsrättsföreningar, samfälligheter och ekonomiska föreningar.  Samtidigt finns det en diskussion om minskande engagemang och medlemsantal i olika föreningar. Svenska kyrkan och fackföreningsrörelsen är några exempel. En orsak som förs fram är vår värderingsposition som starkt sekulariserade och individualiserade i jämförelse med andra länder.

En annan viktig del är den föreningsmässiga organiseringen som i ett inflytandeperspektiv bygger på idén om medlemmarnas lika rösträtt. En form av basdemokrati eller direktdemokrati som ett komplement till den representativa demokratin (även om den representativa demokratin härskar i de större folkrörelserna). Det är ofta i olika föreningar som människor får en träning i demokratiska arbetsformer, dialoger och beslutsfattande.

Civilsamhället i samhällspolitiken

I det starka samhället finns ju en tanke att det mesta av det som betraktas som det gemensamma ska gemensamt finansieras och lösas av den offentliga sektorn – genom skatter och avlönade anställda. Men i takt med att samhället under åren utvidgat sina domäner har också det civila samhället i någon mån trängts tillbaka. Insikten om att detta har inneburit problem t ex i det personliga engagemanget har dock gjort att man tid efter annan sökt stärka och mer nyttja det civila samhällets engagemang och resurser. [2]

Så t ex innefattade många avregleringar och privatiseringar förhoppningar om en ökad roll för ideella organisationer:

  • Inom socialtjänsten har idébaserade organisationer alltid spelat en viktig roll vad gäller omsorg av funktionsnedsatta, ungdomsvård, familjehem mm.
  • Mycket av det statliga biståndet sker genom ideella organisationer, inte minst olika kyrkosamfund men också t ex via fackliga organisationer
  • Driften av idrottsanläggningar blir ofta en diskussion mellan kommunen och idrottsrörelsen om vem som ska ha ansvaret
  • I friskolereformen fanns en förhoppning om etableringen av ideella organisationer med nya pedagogiska idéer (waldorf, montessori m fl) medan marknaden sedan har kommit att domineras av vinstdrivande företag
  • Det tidiga 2000-talets omstrukturering, internationalisering och professionalisering av försvaret skulle enligt planen delvis kunna kompenseras via det frivilligbaserade hemvärnet

På det arbetsmarknadspolitiska området svarar de idéburna organisationerna, dvs arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna, för en stor del av regleringen inom ramen för den svenska modellen. Men i den aktuella debatten om omgörningen av arbetsförmedlingen handlar det mer om privatisering än om att utnyttja parterna, utöver deras gemensamma trygghetsorganisationer.

På det bostadspolitiska området har vi de starkt ökande andelen bostadsrätter jämfört med allmännyttans hyresrätter.

Att det starka samhället löser alla våra problem har också bidragit till ett minskande medlemstal i de politiska partierna och det partipolitiska engagemanget. Välfärdssamhället är färdigbyggt, så varför engagera sig när vi har tjänstemän och anställda som sköter jobbet. Människors engagemang har därmed övergått till enskilda frågor, där de offentliga systemen inte riktig klarar av det: fredsfrågor, jämställdhet (kvinnojourer, metoo), miljö- och klimatfrågor. Här finns också mycket av det växande ideella engagemanget och tillströmning av medlemmar i de nya folkrörelserna.

Ideella och/eller kommersiella organisationer

Mycket av avreglering och privatisering inom ramen för det s k New Public Management drevs av näringslivet och var länge en del i den borgerliga politiken. Politiskt var valfrihet och konkurrens för effektivitet, honnörsord medan för näringslivsintresset handlade om att vinna mark på den växande tjänstemarknaden. När så marknaden slog sig in i den gemensamma sektorn trängde den inte bara ut offentligt ägda verksamheter utan även ideellt drivna. Inte minst upphandlingsreglerna gynnande de kommersiella aktörerna. Kommers och idealitet (Gesellschaft und Gemeinshaft) kom att ställas mot varandra. Individualismen och medelklassens möjligheter att hantera livspusslet i kombination med privatisering och rot och rut har gjort att vi som individer gärna outsourcar sånt som vi tidigare tog aktiv del av.

Civilsamhällets möjligheter och utmaningar

Civilsamhället och föreningslivet är en omistlig del av vår demokrati. Gemensamma uppgifter löses i en form byggd på medborgarengagemang och demokratisk uppbyggnad. Den stöder på ett naturligt sett olika former av interaktioner och social sammanhållning. Inom dess ram kan demokratiska samtal hållas om både vardagliga ting och större samhällsfrågor.

Men det finns problem och utmaningar kring civilsamhällets utveckling. Är balansen mellan civilsamhället, staten och kapitalet den bästa? Hur förändrar nätet, sociala medier och digitaliseringvårt sätt att interagera? Att vara individualist och enfrågeengerad – vad betyder det.? Har arbetsformerna stelnat i de gamla folkrörelserna? Hur ser de nya folkrörelserna ut? Vad innbär ett förändrat arbetsliv för fackföreningar och arbetsgivarföreningar. Skapar gig ekonomin nya behov av rörelser? Hur ser rörelserna och engagemanget ut inom de olika världar med sina egna problem som växer fram: utanförskapsområden med kriminalitet och social utsatthet, bruksorter på dekis, landsbygd som utarmas? Vad betyder de demografiska förändringarna med en åldrande befolkning och kulturkrockar? Det är sådana frågor och andra som vi gärna vill diskutera under årets OPEN.


[1] Det frivilliga arbetet i Sverige som del av BNP, Ersta Sköndal Bräcke högskola och Statistiska centralbyrån, 2018.

[2] Idéburen välfärd, SOU 2019:56

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.