Kvinnors stress i ett föränderligt arbetsliv- onsdagen den 14 oktober, mellan kl. 09-12.

I dessa coronatider är det kanske överraskande att höra att WHO ansett att stress har nått epidemiska proportioner i olika delar av världen. År 2020 menade organisationen att stressrelaterade hälsotillstånd skulle vara närvarande i hela världen och endast placera sig bakom hjärt- och kärlsjukdomar när det gäller allvarlig påverkan på hälsotillståndet.

Hur ser det då ut i Sverige?

Nästan sju av tio sysselsatta som upplevde besvär till följd av andra förhållanden i arbetet än olyckshändelse. I en rapport från Arbetsmiljöverket år 2018 uppgavs att orsak till dessa besvär var för hög arbetsbelastning.

Besvären var lika vanligt förekommande i alla åldersgrupper men något vanligare för kvinnor, 70 procent, än män, 59 procent. Sysselsatta kvinnor hade jämfört med män mer besvär av psykosomatisk karaktär. Oro eller ångest, symptom på depression, problem med minne, koncentration och tankeförmåga, huvudvärk och sömnstörningar var jämförelsevis vanligare bland kvinnor. Antalet kvinnor i Sverige som sjukskrivs för stressrelaterade sjukdomar har enligt Försäkringskassan ökat markant sedan 2010. Med den tunga situation som Covid 19 förorsakat inom vård och äldreomsorg, två kvinnodominerade verksamheter, kommer detta förstås att förvärras.

Förklaringar till den ökade stressen bland kvinnor verkar alltså via uppkommande psykosomatiska besvär bero av påtagliga faktorer såsom den totala arbetsbelastningen på arbetet och hemma.  Men kan det också finnas andra bakomliggande faktorer som ger upphov till besvären. Hur definierar vi till exempel arbetsbelastning. Är det ett rent kvantitativt begrepp, och vilka är de psykologiska faktorer som man bör ta hänsyn till?

Vi vill i ett samtal sätta fokus på arbetsorganisationens roll i det längre perspektivet. Arbetsorganisationen måste ses som en i högsta grad social konstruktion som reglerar stora delar av de mänskliga förhållandena på arbetsplatsen.

Vilken betydelse för hälsan och välbefinnande har de förändringar som skett över tiden både formellt och informellt i arbetsorganisationen. Den hierarkiska organisationen har efterträtts av en arbetsorganisation som karakteriseras av kraftfull ansvarsdelegering, betoning på individens självständighet och prestation i en organisation med avskalad direkt arbetsledning, och som för medarbetaren förutsätter direkta villkorsöverläggningar med den egna chefen.

Orsakar arbetsorganisationen t.ex. social isolering på arbetsplatsen, genom individualisering av arbetsuppgifterna (med lönesystem som fokuserar på individidens prestation och inte på arbetslaget). Social isolering orsakar stress genom bristande tillhörighet på arbetsplatsen och möjligheter till förtroendefullt samarbete. Till arbetsorganisationen hör även olika andra sätt att belöna medarbetarna.

Finns det faktorer i dessa olika system som påverkar det psykologiska klimatet på arbetsplatsen. Och är kvinnor mer beroende av ett gott arbetsklimat t.ex. när det gäller behov av närhet, tillit och konsensus för att kunna uppleva balans i arbetet.

Finns det också skillnader mellan olika sektor i samhället. Den privata sektorn har större möjlighet att belöna medarbetarna och kanske motverka obalanser i arbetsorganisationen. Vi hoppas att ni tycker att detta känns intressant och relevant att djuploda kring. Planeringen är inriktad på att genomföra ett samtal om detta ämne onsdagen den 14 oktober, mellan kl. 09-12. Information om plats och former för träffen återkommer vi med i en särskild kallelse.

OPEN 2020 och 2021 Tema: Civilsamhället mellan det offentliga och marknaden

publicerad 2021 06 13

Civilsamhället – en bakgrund

Årets tema för OPEN är ”Det civila samhället mellan det offentliga och marknaden”. Bakgrunden är att vi under tidigare OPEN kommit in på frågan om relationerna mellan frivilliga och offentliga insatser liksom förändringarna för föreningslivet i form av minskat och annorlunda engagemang.
Pandemin har dessutom under det senaste året lyft nya aspekter på det ideella engagemanget. Nu tänkte vi djupdyka i utmaningarna för den ideella sektorn, det som vi numera vanligen kallar för civilsamhället. Både kring verksamheterna i sig men framförallt kring hur de relaterar sig till å ena sidan de offentligt drivna verksamheterna och å andra sidan marknadens kommersiella aktörer – och
gråzonerna däremellan.

Fortsätt läsa OPEN 2020 och 2021 Tema: Civilsamhället mellan det offentliga och marknaden

Dagens offentliga samtal och språkbruk tar död på viktiga funktioner i civilsamhället

Språktillämpning är som ett pussel. Man måste passa in sina inlägg i den mall som bildas av vad de andra säger (De svarta hålen i bilden) För att komma vidare måste pusslet brytas upp och man måste starta på ny kula.

Min spaning inför Open 2020

Kära vänner! Tråkigt att vårt fysiska möte måste ställas in på grund av Corona. För egen del befinner jag mig ju i riskgrupp+++ så sådana fysiska möten kanske aldrig mer kommer att bli av – för min del. Jag får väl finna mig i det.

Men det tema ni valt för mötet – Civilsamhällets utmaningar … – är synnerligen intressant. Hoppas ni får chans att träffas och samtala om det. Det behövs. Jag ser fram emot att få ta del av edra reflektioner efteråt. Men jag kan heller inte – som ni förstår – låta bli att lägga mig i.

Det finns en vitt spridd föreställning att om människor bara blev mer medvetna, insiktsfulla, kärleksfulla och humanistiskt inriktade så skulle de sociala problem som finns i världen försvinna.

Jag tycker att något av detta antagande också speglar de inlägg som gjorts på Apertums hemsida avseende språkbruket och som refererar till Jose Ramírez med flera. Om bara man visste om skillnaden i innebörd mellan ekonomi och krematistisk så skulle man, och de analyser man gör, ändra sig.

Jag ifrågasätter inte värdet av en sådan upplysande verksamhet. Men språkbruk är inte bara en fråga om ord och meningar. Språket tillämpas i samtal och överläggningar människor emellan. Det har en praktisk sida.

Om exempelvis skillnaden mellan kremastistik (finansmarknaden) och ekonomi (realekonomi eller realmarknaden) bara blir en akademisk fråga och saknar betydelse för överväganden och samtal om dessa frågor i vardagen så har en sådan upplysningsverksamhet liten effekt på det som faktiskt händer.  Det blir då bara en fråga för akademiker, experter, ledning och politiker som de kan debattera på sina workshops men frågan och problemen berör inte på djupet oss andra.

När vi startade Open fokuserade vi istället på människors samspel och hur detta – om det inte fungerade väl – medförde att olika sociala problem som man i praktiken berördes av växte fram. Grundläggande för att en konstruktiv samverkan skall kunna genereras och bibehållas är då individernas kommunikation med varandra. Är denna missriktad blir handlandet missriktat.

Det handlar då inte bara om kommunikationen mellan experter och förståsigpåare utan också om kommunikationen man och man emellan eller mellan ”folket” och ledningen. Vi själva luras dock gärna in i kretsen av förståsigpåare och tappar kontakten med den praktiska användningen av språket. Vi blir också experter. Därför behöver vi en experimentell arena där språket kan förändras. Jag såg våra möten och Open som en sådan arena.

Därför har mitt intresse allt mer fokuserats på språket och dess tillämpning i de sociala kontexter som finns snarare än att skapa möten för att finna sådana lösningar på problemen som bara har betydelse för “de som bestämmer”.

Ett sådant konkret samverkansproblem av den typ som jag då intreserade mig för presenteras i introduktionen till Open 2020.

Civilsamhället är en arena där människor, grupper, eller organisationer agerar tillsammans för gemensamma intressen skild från det offentliga och marknaden (eller familjen). Ibland tillskrivs dem också att det finns ett syfte att hjälpa.

Sådana sammanslutningar är en speciell typ av social kontext där värdet av sammanslutningens insats kan sägas handla om det som i inläggen på Apertums hemsida kallas “ekonomi” snarare än “kremastitik”. Vill man värna om sådana insatser så måste det språkbruk som tillämpas och som stödjer sådana insatser och sammanslutningar vara av en annan karaktär än det språkbruk som i dag domineras av krematistik eller som på ett förvirrande sätt blandar samman ekonomi och kremastitik.

Det är uppenbart att språkbruket som bygger på kremastitik är kraftigt dominerande i samtal och debatter och “tar över” frågor om ekonomi. Detta gör att de sociala kontexter som man refererar till i uppropet till Open 2020 håller på att bli utplånade. Det finns enkelt uttryckt ”ingen plats” för dem i samtal och debatter i dagens samhälle – se bilden av pusslet. Jag har för övrigt själv många erfarenheter av detta från min konsultverksamhet. Först om detta förhållande kan ändras genom att pusslet bryts upp och fokus flyttas så kan de aktuella problemen lösas.

Hur skulle då ett språk- och språkbruk kunna formas som är en renodlad ekonomia snarare än en förvirrande blandning av kremastistik och ekonomia eller som till och med kanske är något helt nytt där båda perspektiven kan hedras?

Jag tror inte ett sådant språkbruk kan konstrueras fram. Som jag förstår det behöver det uppstå och spridas genom att tillämpas. Därför menar jag att ett möte i Apertum om civilsamhällets utmaningar skulle kunna bidra till en ökad förståelse för hur man på ett alternativt sätt skulle kunna samtala om civilsamhällets betydelse.

Lycka till på mötet önskar Bengt-Åke som ju numera är isolerad av coronan

_____________________________________________________________________

Joris Luyendijk ”Simma med hajar” och antik grekisk språklig precision – en reflexion

4 716 ord (words) 2020 05 21
publ. 2020 05 28 på sajten wordpress.skepnader.com
uppdat. 2020 06 06

Joris Luyendijk, ”Simma med hajar. En resa mot finansvärldens innersta.” 2015
Natur och Kultur förlag 2015, Denna pocket tryckt 2017, ISBN: 978-91-27-15146-8

Unga människor

Ja, först måste jag bara säga att J. Luyendijks ”resa mot finansvärldens innersta” visar hur unga och mänskliga finansvärldens människor är. Intervjuerna avslöjar aningslöshet, lojalitet, vilja att vara omtyckt, att vara bäst, beundrad, göra karriär, lösa problem, söka spänning, puls, att inte vilja se, förstå, skjuta ifrån sig ansvar, skam och skuld… nå framgång och lycka. J. Luyendijk lyfter fram hur just deras mänsklighet medverkar till att skapa en uppskruvad finansvärld som närsomhelst kan kollapsa på grund av t.ex. någon nyuppfunnen fiffig finansiell produkt. Produkter – som få om ens konstruktörerna själva anar eller bara inte bryr sig om vilka konsekvenser användandet av dem kan få. Det är obehagligt, det kommer nära.

Fortsätt läsa Joris Luyendijk ”Simma med hajar” och antik grekisk språklig precision – en reflexion

Erik Sandberg ”Jakten på den försvunna skatten”: Tankeuppslag om bland annat entymemer om välfärd och skatter och om att skilja på ekonomi och krematistik.

5 707 ord (words) 2020 06 01-10
publ 2020 06 10 på sajten wordpress.skepnader.com

En snabb skiss.

Efter att först ha läst Joris Luyendijks ”Simma med hajar” och sedan Erik Sandbergs ”Jakten på den försvunna skatten” så kommer tankarna. De är påträngande.

En snabb skiss till allmän beskådan. Trots att det är mina högst personliga funderingar. Därför att vi behöver fundera över vad ekonomi är och pengars betydelse. Även jag behöver tänka om… och att läsa och skriva är ett sätt att utveckla min förståelse och ifrågasätta mina uppfattningar.

Även om den är snabb, så är funderingen … lång, jättelång … en innehållsförteckning behövs:

Ett exempel

När Erik Sandberg skriver om fastighetsskatten i USA så framträder ett segregerat samhälle med gräddhyllor och slum. Jag tänker på människorna på sidorna innan. De som kom till Sverige under 1960-talet; arbetskraftsinvandrade med i princip ingenting på fickan och ändå kunde skaffa sig villa, vovve och volvo inom 20 år. De som sedan, när de blivit äldre och med sina urholkade pensioner kanske inte längre klarar av att betala fastighetsskatten på villan de en gång byggde eftersom den med tiden stigit i värde. Tanken att sänka fastighetsskatten för att de skulle kunna välja att bo kvar och inte tvingas flytta för att de inte har råd att betala, den är väl ändå bra? Ett samhälle med regler som respekterar människor och ger valmöjligheter att utforma sitt liv, som ju boendet är en så grundläggande del av. Nu blev det inte riktigt så. Skattereformen slog inte som utlovat och förväntat. De med urholkade pensioner fick nog flytta ändå och de som har mer än att de klarar sig mycket väl, fick sin fastighetsskatt ordentligt sänkt. Det är inte okey att de som har minst får betala mest och att det som har mest får betala minst i förhållande till sina inkomster och bankmedel, bara för att bo.

Fortsätt läsa Erik Sandberg ”Jakten på den försvunna skatten”: Tankeuppslag om bland annat entymemer om välfärd och skatter och om att skilja på ekonomi och krematistik.

Logga in och lägg upp din text!

Har du skrivit en text? Strålande!

Är du medlem?

Om ja …… så kan du nu lägga upp texten på sajten.

Ja, du lägger in den själv och det är för att du ska kunna gå in och ändra i den.
Vem vet, du kanske vill komplettera den, stryka något, ändra en formulering eller helt enkelt ta bort den. Då är det bara du som loggat in och själv lagt in texten som kan göra det – därför ska du lägga in den själv.
(Bara genom ett administratörs eller redigeringskonto kan man ändra på andras texter – något jag dock inte vill göra. Den som har skrivit texten ska känna att ingen annan går in och ändrar i den.)

  1. Du börjar med att gå till sajten ”apertumopen”.
  2. I menyn till vänster, nästan längst ner, står det ”logga in”. Klicka där.
  3. Då öppnar sig en ny sida där du ska ange användarnamn och lösen.
    • Användarnamnet har du fått i ett utskick från mig webbadmin genom sajten ”apertumopen”.
      Men, om du inte orkar leta reda på det mejlet så skriv bara in din mejladress i rutan för användarnamn. (Den mejladress du gett till mig, webbadministratören.) Klicka sedan på ”Glömt ditt lösenord” raden under. Då skickas ett nytt lösen till din mejl.
      (Om du är medlem ligger ditt användarnamn och din mejladress upplagt på sajten, därför kan du logga in.)
      Skriv in din mejladress och ditt nya lösen och nu kommer du förhoppningsvis in.
  4. En ny sida öppnar sig. Nu är du inne bakom kulisserna på sajten. Om du inte kommit till adminpanelen så klicka på adminpanelen I menyn till vänster.
  5. Klicka på inlägg, ”skapa nytt” i menyn till vänster. (Som du ser kan du också klicka på media och lägga till bilder där)
    • Nu öppnar sig en sida där du kan lägga in din text. Ja, för närvarande lägger det sig en ruta ”Blockeditor” (=blockredigerare) över den. Det är information om hur du kan göra när du skriver in texten. Om du vill kan du läsa det förstås och använda blockredigeraren. I annat fall klickar du på krysset längst upp till höger så försvinner den.
    • Nu kan du kopiera in din text eller skriva direkt på sidan.
    • I menyn till höger står det block respektive dokument.
      • Klicka på block
        • och du kan forma texten och dess bakgrund. Färg, storlek, osv…
      • Klicka på dokument.
        • Kategori: För att lägga din text, ditt inlägg i den kategori du tycker att den ska vara i så klicka på pilen intill ”Kategorier”, så ser du en lista över dem. Kryssa i de kategorier som passar.  T.ex. om det är en reflexion om ålderism, en teaser eller en presentation av dig som skribent.
          Väljer du ingen kategori så läggs det automatiskt i ”fria funderingar”.
        • Etiketter: För att etikettera (=tagga) ditt inlägg så det blir lättare att hitta på nätet, klicka på pilen vid ”etiketter” och lägg till ord, namn, … som är speciella för just detta inlägget. T.ex. organisationskultur, Ramböll, …
  6. Ditt utkast sparas automatiskt då och då medan du skriver. Men spara det när du är klar. Klicka på ”spara utkast” i raden ovanför menyn.
  7. Du kan ”förhandsgranska” det
  8. När du är klar klicka på publicera.
  9. En ny meny öppnar sig med rubrikerna synlighet, publicera och förslag.
    • Synlighet: Du kan bestämma om det ska vara offentligt, privat eller lösenordsskyddat.
    • Publicera: Du kan bestämma datum för när du vill att inlägget ska synas
    • Förslag: det kan vara förslag på att lägga till etiketter, bilder….
  10. När du nu klickar på publicera så läggs det ut på nätet.
  11. Du kan när som helst gå tillbaka och ändra ditt inlägg. Då står det uppdatera istället för publicera. Du kan också ändra det tillbaka det till att vara endast ett utkast.
  12. Logga ut: längst upp till höger ser du ditt namn. Klicka på den och sedan på logga ut.

Lycka till

från webbadmin, Marica